Hur kan två avdelningar på samma Länsstyrelse agera så olika?

Hur kan två olika avdelningar med likartade intresseområden inom samma sektor fungera så olika? Fiskefunktionen med säte i Luleå under ledning av Dan Blomkvist fungerar alldeles utmärkt. Här jobbar man framgångsrikt och effektivt i ett bra samarbetsklimat med lokalt kända och kunniga fisketillsynsmän ute i länet i en positiv anda. Dan tar på ett föredömligt sätt vara på den kunskap som finns ute i länet och de kontaktnät som detta totalt sett givit med ett mycket gott resultat i att bl.a stävja tjuvnätning av lax i våra älvar och längs kusterna. Detta medan man på Jaktfunktionen och Rennäringsenheten i Jokkmokk under ledning av Erik Gustavsson och Torsten Nilsson valt att placera sig själva högst upp på en piedestal och peka med hela handen på den jagande lokalbefolkningen och agerar sedan som om man tycker att man själv är guds gåva till den mindre bemedlade lokalbefolkningen. Att värna om fjällbiotoper och viltstammar vill man göra på egen hand och klarar sig enligt egen utsago bra utan lokala jakttillsynsmän, som uppenbarligen bara ställer de mentala kartorna i huvudet på dessa herrar på sned, med sina intrikata informationer om vad som egentligen sker på fjället och ute i verkligheten. Att detta sedan efterföljs av krav på resurser för att stävja "påstått ofog" i fjällen och på skogsbilvägar där det enligt tips jagas älg och tjäder från motorfordon, skjuts vilt över tilldelningar samt jagas rovdjur som aldrig förr, verkar kännas förnedrande för dessa tjänstemän. Detta kan ju inte vara verkligheten? "Kan själv" verkar vara ledordet för dessa herrar eller kanske bättre som det kan beskrivas: Det man inte ser, existerar inte och det mår man följdaktligen inte illa av så länge inte någon annan heller har möjlighet att upptäcka det. Det senare reglerar herrarna enkelt genom att godkänna stora okynnesavlysningar under höst och vår med hänvisning till renskötsel för att dölja vad som egentligen sker på fjället. Denna strutsmentalitet är förödande för fjällen, viltstammarna, rovdjuren och ripjakten i framtiden. Med detta försvinner definitivt också respekten för regler, från oss i lokalbefolkningen som värnar naturen men tvingas leva i mer eller mindre laglösa fjäll med en myndighet som aktivt blundar. Nej ta och lär er av Dan Blomkvist när det gäller tillsynsfrågorna. På fiskefunktionen värnar man om den lokala kunskapen, kontaktnäten och de ovärderliga tipsen från allmänheten som kanaliseras lokalt genom de frivilliga fisketillsynsmännen med de goda kontakterna i fjällområdet. Allt detta går man miste om på jaktfunktionen i Jokkmokk tack vare sin arroganta inställning till oss gräsrötter. Skärp till er gubbar - Ni är inte guds gåva till mänskligheten. Släpp prestigen till förmån för samarbete och större effektivitet, allt annat borde vara klassat som tjänstefel!