söndag 29 juni 2008

Från hårdrockskonsert till flugfiske är steget inte långt!







The Hellacopters gjorde en energifylld spelning som rockade fett som Kirunafestivalens sista akt för detta år i Lördags natt. Bandet äntrade Kebnescenen kl. 24.00 för att 01.25 avsluta med sitt sista extranummer, till en vilt jublande publik! Klockan 07.50 hämtade jag upp Anders i receptionen på Scandic Hotel Ferrum för några timmars intensivt flugfiske innan han skulle ta flyget vidare hem till Stockholm för några dagars välförtjänt avbrott i det kontinuerliga turnélivet som handelsresande i hårdrock. Vackert, varmt och soligt väder med svag vind samt en hel del vakande öring mötte oss vid ett av Kirunas närbelägna öringvatten. Denna flugfiskefantast som i sin turnépackning inkluderar flugspö och rulle
vadarbyxor och vadarskor samt chestpack med flugaskar, tafsmaterial och diverse bra-att-ha -prylar för ändamålet. Själv mötte jag upp med min flytring och simfötter. Blev det någon fisk då? Tja, så nära man kan komma att få upp en öring utan att nå riktigt hela vägen in i kaklet som Tommy Söderberg, den förra förbundskaptenen i fotboll, nog skulle uttryckt sig. Efter ca. 20 minuters kamp från en flytring så började öringen att vara så pass trött att den borde kunna manövreras in i håven. Men efter ett sista desperat försök från öringens sida att slippa undan så slog den sig lös, mitt framför ögonen på mig och Anders. En fin öring i kilosformat som lugnt och värdigt kunde återgå till de fria livet och fortsätta sin eviga jakt på mat. Det blev inte fler chanser under denna alltför korta fisketur. Steget mellan att spela hårdrock mitt i natten inför en vilt vrålande publik på tusentals människor till att stilla flugfiska efter vakande öring till fåglarnas kvitter är dock inte långt, bara några få timmar. Men en viss kontrast kan man nog skönja. Tack för en trevlig fisketur och välkommen tillbaka.

fredag 27 juni 2008

Intresserad av bretonvalp? Bretonvalpar till salu!

Bretonvalpar efter en spännande importkombination säljes. 2 hanhundsvalpar( 5veckor gamla nu) finns att tillgå, Vit/orange med lång svans. Mor: Stella(NJUCH Ulle van´t Gilleshof-Velvet dei Fiorindo), 1 UK jaktprov och utställning. Far: Alex dei Fiorindo. Alex är en mycket lovande Italiensk Import som ännu inte är ställd på jaktprov och utställning. Båda föräldrarna är HD-fria.

Är du intresserad? Kontakta Nils B Skar på telefon: +4797719495 eller epost: nilsbs@online.no

onsdag 25 juni 2008

Laxfiske på Senja



Midsommarhelgen hade avsatts för att åka upp till Senja för att erövra fårrenhetsintyg för Tess räkning. För att få ställa Tess på höstens jaktprov i Norge inkl. Norskt Derby så måste hunden först inneha fårrenhetsintyg. Detta skulle alltså erövras uppe hos Odd Brede Sommerseth på Senja. Samma helg skulle Ofotens fuglehundsklubb äntra Senja för uppflogsträning på Duva med Odd som instruktör. Eftersom jag inte hade för avsikt att köra uppflogsträning så tog jag med mina flugspön i stället, i hopp om att få en chans till lite Laxfiske. När duvträningen började i Lördags tog jag bilen från Odds träningscamp där vi bodde i tält till Lakselva för att kolla om det fanns möjlighet att få tag på fiskekort. Den statliga fisketrygden löstes redan i Bjerkvik på vägen till Senja. Jag kom ner till bron över Lakselva vid zon 1 och klev ur för att få lite information om hur fisket avlöpt det senaste dygnen och uppgifter om var man löste eventuellt kort. Jag gick ut på bron och fick höra ett glatt tillrop bakom mig. Hej Jocke och tack för sist! Jag vänder mig om och möter Christian Berndsens glada smil. Christian och jag har mötts tidigare men inte vid laxälven utan på ett antal jaktprov de senaste åren. Christian bor på Senja vilket jag inte visste tidigare och är dessutom en av grundägarna till Lakselva. Av honom fick jag den information jag behövde för att få mig fiskekort. Det släpps bara två externa kort till zon 1 per dygn. Resten av fiskarna på sträckan var grundägare med årskort. Korten börjar säljas klockan 17.00 på Senja Camping och fisket startas kl 18.00 och pågår ett dygn. Lakselva är en flomälv och laxen kommer alltså in med floden från havet. Jag fick tag på det ena av de två fiskekorten i zon 1 och kunde påbörja fisket. Vi var rätt många som samsades om den ca 250 meter långa sträckan från bron ner till havet, så det blev en del köande under kvällen. Det togs några fina laxar under kvällen på mellan 3,5 upp till 6,5 kg. All lax som fångades var dock rymlingar från kraschade laxodlingar tidigt under vårvintern. Grundägarna var förfärade över utvecklingen. Den odlade laxen sprider CLA till vildlaxen vars smolt inte klarar sig när de kommer ut i havet och får lus på sig. Detta hotar att ödelägga vildlaxstammen. Av 40 fångade laxar denna säsong som startade den 15 juni hade hittills enbart 4 varit vildlax. På min 3:e runda för kvällen vid 23.30-tiden så hade floden höjt vatten nivån i älvens nedre del och ett flertal laxar började visa sig. En fin lax gick upp bakom min fluga och gjorde utfall utan att jag fick kontakt med den. På min nästa runda en timme senare stramade det till i linan och laxen var krokad. Jag reste spöet och den starka fisken gjorde en 30 meters rusning uppströms för att sedan övergå till att tjura vid botten. Efter ett antal små rusningar fram och tillbaka i poolen försökte laxen bege sig de 40 meterna tillbaka ut mot havet och grundområdet vid utloppet av älven. Där övergick hon till att hoppa i ytan och simmade upp i den grunda strandregionen bland vassa stenar. Jag kände att trekroken på tubflugan vred sig i laxens mun och jag blev lite nervös för att fisken skulle slippa lös. 15 minuter efter påslaget så var hon dock lyckligt håvad av en av mina nyvunna fiskevänner vid älven. Kvällens första flugfångade lax var bärgad denna natt och det blev invägning samt inskrivning i fångstboken i vindskyddet. Lax nr: 45 med en vikt på 4,2 kg var tagen på en tubfluga i zon 1. Strax efter min lax var bärgad så stod ett nytt spö i en härlig båge. Denna gång var det en spinnfiskad lax på 6,7 kg som bärgades, tagen på en stor Toby. Av de 5 laxar som fångades denna natt var det enbart min som fångades på fluga. Övriga fiskar togs på antingen skeddrag eller mask. Vid 02.20 började jag känna mig trött och rätt nöjd med kvällen och återvände med bil till mitt tält några mil bort där gänget från Ofotens fuglehundsklubb redan låg och snarkade i sina tält. Efter att ha tagit ur laxen och placerat den längst ner i min kylbag i skuggan så somnade jag skönt i tältet tillsammans med Tarzan och Tess tätt bredvid mig. Jag sov gott den natten och drömde om stora laxar som hoppade.

Hur kan två avdelningar på samma Länsstyrelse agera så olika?

Hur kan två olika avdelningar med likartade intresseområden inom samma sektor fungera så olika? Fiskefunktionen med säte i Luleå under ledning av Dan Blomkvist fungerar alldeles utmärkt. Här jobbar man framgångsrikt och effektivt i ett bra samarbetsklimat med lokalt kända och kunniga fisketillsynsmän ute i länet i en positiv anda. Dan tar på ett föredömligt sätt vara på den kunskap som finns ute i länet och de kontaktnät som detta totalt sett givit med ett mycket gott resultat i att bl.a stävja tjuvnätning av lax i våra älvar och längs kusterna. Detta medan man på Jaktfunktionen och Rennäringsenheten i Jokkmokk under ledning av Erik Gustavsson och Torsten Nilsson valt att placera sig själva högst upp på en piedestal och peka med hela handen på den jagande lokalbefolkningen och agerar sedan som om man tycker att man själv är guds gåva till den mindre bemedlade lokalbefolkningen. Att värna om fjällbiotoper och viltstammar vill man göra på egen hand och klarar sig enligt egen utsago bra utan lokala jakttillsynsmän, som uppenbarligen bara ställer de mentala kartorna i huvudet på dessa herrar på sned, med sina intrikata informationer om vad som egentligen sker på fjället och ute i verkligheten. Att detta sedan efterföljs av krav på resurser för att stävja "påstått ofog" i fjällen och på skogsbilvägar där det enligt tips jagas älg och tjäder från motorfordon, skjuts vilt över tilldelningar samt jagas rovdjur som aldrig förr, verkar kännas förnedrande för dessa tjänstemän. Detta kan ju inte vara verkligheten? "Kan själv" verkar vara ledordet för dessa herrar eller kanske bättre som det kan beskrivas: Det man inte ser, existerar inte och det mår man följdaktligen inte illa av så länge inte någon annan heller har möjlighet att upptäcka det. Det senare reglerar herrarna enkelt genom att godkänna stora okynnesavlysningar under höst och vår med hänvisning till renskötsel för att dölja vad som egentligen sker på fjället. Denna strutsmentalitet är förödande för fjällen, viltstammarna, rovdjuren och ripjakten i framtiden. Med detta försvinner definitivt också respekten för regler, från oss i lokalbefolkningen som värnar naturen men tvingas leva i mer eller mindre laglösa fjäll med en myndighet som aktivt blundar. Nej ta och lär er av Dan Blomkvist när det gäller tillsynsfrågorna. På fiskefunktionen värnar man om den lokala kunskapen, kontaktnäten och de ovärderliga tipsen från allmänheten som kanaliseras lokalt genom de frivilliga fisketillsynsmännen med de goda kontakterna i fjällområdet. Allt detta går man miste om på jaktfunktionen i Jokkmokk tack vare sin arroganta inställning till oss gräsrötter. Skärp till er gubbar - Ni är inte guds gåva till mänskligheten. Släpp prestigen till förmån för samarbete och större effektivitet, allt annat borde vara klassat som tjänstefel!

torsdag 19 juni 2008

Fisketillsynen i Norrbotten värnar om Vildlaxen

Pressmeddelande från Länsstyrelsen i Luleå, 2008-06-18.

Nytt beslag av olagliga nät i Lainioälven Historien upprepar sig. Under natten till tisdagen gjorde Länsstyrelsens fisketillsynsmän åter igen en \"storfångst\" i form av olagligt lagda nät i Lainioälven. Beslaget skedde i samma område och nästan på samma datum som ett stort beslag av nio nät som gjordes sommaren 2007. De tre beslagtagna näten var utlagda för att fånga strömlevande fisk och de hade placerats så att de stängde fiskådran dvs fiskens vandringsvägar i älven. I näten fanns ett knappt tiotal storvuxna harrar och en öring på 1,5 kg. Däremot hade ingen lax hunnit fastna i näten. Näten var utlagda i en del av älven som ligger i väglöst land och de kunde hittas och bärgas med hjälp av helikopter. På Länsstyrelsen känner man väl till att det förekommer olagligt fiske i laxälvarna men man är ändå förvånad över beslaget. - Vi gjorde ett stort beslag på nästan exakt samma ställe och vid samma tid i fjol och nu upprepar historien sig. Vid det här laget borde det stå klart för alla vad det är som gäller, säger Dan Blomkvist på Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har under ett antal år satsat på att utveckla fisketillsynen i laxälvarna och vid kusten för att visa att man är beredd att ta ansvar för förvaltningen av den vilda laxen och havsöringen i Norrbotten. Samtidigt har stora resurser satsats på att restaurera laxens och öringens lek- och uppväxtmiljöer som förstörts av bland annat flottledsrensningar. Intresset bland norrbottningarna är stort för dessa frågor. Detta syns bland annat i de tips om tjuvfiske som kommer in till länsstyrelsen. - Det verkar som att många människor har tröttnat på att vissa personer tar sig friheter vilket i slutänden drabbar andra i form av försämrat fiske eller hårdare restriktioner. Dessa brott drabbar ju inte någon anonym myndighet utan skadar i första hand grannarna i byn och i slutänden möjligheterna att skapa arbetstillfällen i glesbygden, säger Dan Blomkvist. Några personer gick inte att binda till de olagliga näten. Straffet för fiskebrott är böter eller fängelse upp till 1 år. Om brottet anses som grovt kan fängelsestraffet bli upp till 2 år. För mer information kontakta: Dan Blomkvist, länsfiskekonsulent, tel. 0920-960 94 eller 070-3096094 Caj Norén, pressekreterare, tel 070-689 6054 Bilder från tillslaget finns på länsstyrelsens hemsida.

Jag vill tacka Länsstyrelsens fiskefunktion under ledning av Dan Blomkvist, för ett bra jobb med fisketillsynen och laxbevakningen i länet. Ännu ett kraftfullt tillslag mot tjuvnätande laxfiskare i Lainioälven i syfte att bevara vildlaxen för framtiden. De laxar som klarar sig tillbaka till älvarna från havet måste få en fair chans att klara av sin lek och föryngringsprocess. Men sportfisket då, knäcker inte det också laxstammen? Många av yrkesfiskarna i havet hävdar att sportfiskarna i älvarna utgör ett lika stort hot och gör lika mycket skada på vildlaxen som de själva gör! Men faktum kvarstår att det endast är ca. 4-6 % av den lax som kommer upp i älvarna som teoretiskt kan retas till hugg på sportfiskarens redskap. Resterande lax kommer inte att kunna retas till hugg. Detta i motsats till yrkesfisket i mynningsområdet med laxfällor med kilometerlånga ledarmar, garnfisket samt tidigare även drivgarnsfisket i Östersjön som alltid slår lika blint och stenhårt mot bestånden. Till detta kommer dessutom en stor andel av tjuvfiske med nät i såväl hav som älv som inte heller ger fisken någon chans. Även sportfisket efter lax och öring måste naturligtvis även det utföras med ett mycket gott omdöme. Ta inte upp mer fisk än du behöver för tillfället och släpp alltid tillbaka den värdefulla honfisken, som enligt reglerna i Lainioälven på statens vatten dessutom inte får avlivas! Tänk efter före, så värnar vi morgondagens fiske!! Vi behöver inte fulla frysar för att överleva längre, det behövdes kanske på 40-talet men inte 2008! Detta gäller vid såväl Laxfiske som vid Fjällfisket! Naturen mår bättre med catch and release än catch and freeze i ett längre perspektiv.

måndag 9 juni 2008

Sommaren är här - Kontrasternas sommar!! Hurra!

Nu är det bara ett drygt halvår kvar till Jul! Julen ser jag fram emot. Tack för alla de fina sommardagar vi fick i förra veckan. Nu känns allt plötsligt så normalt igen. Det enda som retar mig är att jag bytte till sommardäck alldeles för tidigt. Redan för en dryg vecka sedan. Nu måste jag bära ner vinterdäcken från vinden igen! Helt i onödan. Work, work work.
Varför lär man sig aldrig utan skall vara så förbannat spontan?? Byt aldrig till sommardäck och ta aldrig av dig långkalsonger och handskar, då är du illa ute i denna del av Sverige.

Flugfiskepremiär i Torneälven


Det var högt och kallt vatten i Torneälven även om fjällfloden ännu inte satt in på allvar. I lördags var det så dags för flugfiskepremiär för min del. Med tanke på hur älven såg ut så skulle nog denna premiärtur komma att inskränka sig till att enbart handla om kastträning. En nog så välbehövlig kastträning för att borsta av den värsta ringrosten inför stundande säsong. Helgen hade bjudit på varmt och skönt väder. Tiden hade hittills ägnats åt krattning och gödning av stugtomtens lilla uppodlade gräsmatta och att gräva om i trädgårdslandet samt sätta potatis och så sallad, rädisor och dill. Hundarna stortivdes, där min lilla Tess glatt terroriserade pappa Tarzan som förgäves försökte fly undan sin vilt bitande lilla plågoande och tillika dotter.

Jag tog båten uppströms och velade lite när det gällde valet av fiskeplats. Skulle jag fiska av älven eller skulle jag gå upp till den lilla öringsjön i skogen. Jag valde det först nämnda även om jag insåg att chanserna till hugg nog varit större i sjön mot bakgrund av rådande vatten och temperaturförhållanden i älven. Under rådande förhållanden så fanns det inget annat val än att fiska från båten, ankrad vid sidan om huvudströmmen. Jag valde att fiska med min nya flyt/sjunk 3:a och en snabbsjunkande tafs med en guldskallad svart Wollybugger längst ut på tafsen. Efter 15 minuters fiske slog det till första gången. En smal och utlekt harr kunde landas. Med tanke på dess längd så borde den vägt ett kilo om den varit fullmatad. Nu vägde den nog högst 7 hg. Den återfick naturligtvis friheten eftersom det dessutom råder harrförbud i älven fram till den 14/6 inom Kiruna Kommun. Jag kastade en kvart till i motvinden innan jag bestämde mig för att ro över älven och ankra båten på andra sidan strömfåran. På tredje kastet small det till rejält. Fisken kändes stor. Öringen startade med att rusa nedströms 75-80 meter och jag började bli orolig för om backingen skulle räcka till. Jag fick stopp på fisken och fick börja pumpa in den mot båten. Kampen tog 10-15 minuter. När fisken började visa sig 15 meter nedströms båten så såg jag den karaktäristiska öringfenan i vattenytan. När fisken såg båten så fick den återigen panik och gick ut i starkströmmen och simmade nedströms och tog 15 meter lina med sig från rullen. Till slut var den färdig för håven. Min flugfiskepremiär blev en upplevelse mot alla odds, och öringen som var 63 cm lång och vägde ca 2,5 kg ligger nu gravad med konjak och gräslök i mitt kylskåp! Jag kunde inte motstå frestelsen att ta med den hem för gravning denna gång. Nu skall den gravade öringen avnjutas med kokt färskpotatis, ett knippe dill, gravlaxsås och en citronskiva. Till detta så får det nog bli en flaska Gewürtztraminer!!!

onsdag 4 juni 2008

Nu ligger båten åter i Torneälven - Sommaren är här!








I lördags hängdes båtmotorn på båten nere i Kurravara, propellerhusoljan byttes och en skada i båtens för lagades med gelcoat. I söndags var det dags för premiärturen för säsongen. Det var endast tre dagar sedan skotern ställdes in i garaget och vinterdäcken byttes på bilen. Säsongsbyte i bregottfabriken om man säger så. Tess och Tarzan var överlyckliga när jag satte på dem flytvästarna och lyfte ner dem i båten, de vet att vi skall upp till stugan!! Dagen nyttjades till krattning, samt till att gräva om potatislandet. Hundrana rusade runt i glädjefnatt på tomten. Själv hämtade jag mina två flugspön och lämnade av papptallrikar och en kartong stearinljus för kommande behov. Det är härligt att få göra premiärturen till stugan med båt. Det innebär att hela sommaren ligger framför oss med massor av trevliga fjällturer med flugfiske på programmet! Härligt!