söndag 4 juni 2017

En fantastisk vinter 2017 för Vakkuniva-Tarzans Kennel

                                          Foto: Joachim Almgren

En bra start
Vintersäsongen 2017 är nu över och det är dags att sammanfatta resultaten som vi uppnått denna fantastiska vinter. Vi startade säsongen den första helgen i mars uppe i Tromsö med en 3-dagars VK för Tindra och Tess i supertungt före. Tindra fixade ett 3:e pris VK-kval under fredagen och Tess gick vidare till semifinal på sök. Under lördagens semifinal gick Tess till final på sök medan Tindra åkte ut i 2.a rundan. Inte heller i finalen hade Tess fågel i något av sina släpp, men fick vara med ända in på slutet tack vare sitt fina sök.

Nästa start gick av stapeln vid Altevatn på Ofoten Fuglehundklubbs jaktprov. Återigen startades Tess och Tindra i VK-kvalet. Båda hundarna sökte utmärkt och låg båda topp 4 på sök genom båda släppen. I slutet på sista släpp tog Tindra stånd långt ut i medvind. När vi var på väg upp mot henne sprang fjällripan undan och hon försökte trycka fast den. Tyvärr lyckades hon inte med manövern utan fågeln flög och Tindra då åkte ut för att ha rört sig och tryckt upp fågeln. Tess gick vidare till final på sök. Inte heller i finalen lyckades Tess komma för fågel och hade nu gått 11 släpp utan chans på fågel. Detta blev säsongens enda premielösa helg.
                                       Foto:Ole Morten Römo
NM-Vinter 2017
Under NM-Vinter 2017 på Andöya blev den stora drömmen verklighet och jag fick nypa mig i armen för att säkerställa att jag var vaken efter att finalen avslutats....

Det började i kvalet med att Tindra fick det förhatliga 1:a släppet men lyckades tillsammans med sin partner hitta en ripa mot slutet av släpptiden, som de stod tillsammans på, med  bara en meters mellanrum. När vi tillsammans med domarna närmade oss hundarna så lättade fågeln. Både Tindra och Mira var komplett lugna i uppflog och skott och apporterade korrekt. Tindra slarvade lite i utredningen och fick ett litet minus. Tess blev dock slagen på fågel i slutet på sitt första släpp under inkallning efter hon kopplats och partnern hittades i stånd längre fram i terrängen. Både Tindra och Tess sökte utmärkt i sina respektive 2:a släpp, men eftersom Tess var slagen i 1:a rundan och inte hittade fågel så åkte hon ut ur NM-kvalet där bara de 6 bästa av 20 per parti kan gå vidare till semifinal. Tindra fick sig åter en premiering när hon slutade med ett 3:e VK NM-Kval och var klar för semifinalen.

I semifinalen gick Tindra fruktansvärt starkt söksmässigt. Hennes 2:a släpp i medvind var så bra så att jag fick gåshud på armarna. Absolut ett av hennes bästa släpp i karriären. Tyvärr hade hon inte fågel i något av sina släpp och det började bli trångt bland platserna på rangeringslistan mot slutet av dagen, när de hundar som hade de 3 sista släppen kom in i ett område med fågel och flera hundar fixade fågelarbeten. Tindra rangerades in som Nr: 5 utan minus efter hundarna med fågelarbeten. Tindra hade grejat en Finalplats i NM-Vinter 2017 och var bland de 18 bästa av 200 startande hundar.
                                       Foto: Ole Morten Römo
Finalen
Finalen blev spännande och Andöya visade upp sig från sin allra vackraste sida med stekande sol och fantastiska yttre förhållanden. Sist jag var i NM-final var med Tarzan 2006. Då fick vi 6:e premie VK-Final och var det första svenska ekipaget någonsin som tagit en premie i en NM-final oavsett ras. Efter 2006 hade vi startat 8 gånger till utan att ens ta oss förbi kvalet. Denna gång skulle vi gå för seger. I det första släppet gick Tindra strålande till att börja med efter halva släpptiden trampade hon igenom skaren och rullade runt. Efter det så modererade hon sig en del och blev något på efterkälken efter den duktiga Pointer som hon gick mot. Efter släppet haltade hon rejält och mina tankar gick mot att hon inte kunde fortsätta. Flera hundar hade fågelarbeten i första rundan men Tindra som trots allt vann sitt första släpp låg rangerad som 4 utan minus. Efter en lunch som bestod i att vätska upp Tindra, massera och stretcha henne var jag fortfarande kluven om jag skulle fortsätta eller dra henne. Pratade med domarna och vi kom fram till att ge henne en chans. Med något inskränkt sök, men definitivt tillräckligt bra för att vara med vidare så landade Tindra som bästa hund bakom de med fågelarbeten utan minus. Det blev en full tredje runda och Tindra ställdes mot ledaren dittills. IrskSettern US Tixi som hade 2 fågelarbeten med resning men var slagen på fågel 1 gång och en utmärkt sökare. Alldeles mot slutet av släppet tog Tindra stånd och fick till ett fågelarbete utan resning på den lätta ripan. Komplett lugn i flog och skott och bra utredning och apport så tog vi täten. Vi ledde NM-finalen och det stockade sig i min hals och tårarna kom när domarna redogjorde för släppet och rangeringen. 6 hundar återstod och 2 av dem hade möjlighet att passera Tindra med ett fågelarbete med resning och baserat på tidigare fågelarbeten. Lyckligtvis för vår del så höll det hela vägen, även om den återstående timmen blev onödigt nervpirrande och spännande. Vi vann NM-Vinter 2017 och Tindra kan nu titulera sig NMFHv-2017 Vakkuniva-Tarzans T/R Tindra. En fantastisk prestation och en dröm som blev sann. Tindra är den 1:a utländska hunden genom tiderna som vann NM-Vinter under dess 32 år och den 2:a bretonen någonsin. Det är stort och känns fantastiskt att ha fått skriva lite historia !
                              Foto: Ole Morten Römo
Altapröven

Helgen efter NM-Vinter triumfen var det dags för nästa stora mål: Altapröven helgen före påsk. Tindra som skadade sig i NM-finalen var halt och kunde inte starta. Jag startade därför enbart Tess i 3-dagars VK:n där. Tess sökte utmärkt i  VK-kvalet och låg topp 2 efter första rundan och sökte utmärkt. I 2:a släpp så försvann både Tess och partner i ett tätt björkskogsbälte. Jag hittade Tess i stånd och fick efter en stund med mig domaren mot henne. Innan resningsorder hann ges lättade riporna och Tess var komplett lugn. Efter en fin utredning och apport och godkänt fågelarbete. Fåglarna var lätta på vingarna denna dagoch ingen annan hund en Tess bemästrade dem. Tess vann vårt kvalparti och fick ett välförtjänt 1:a VK kval med tallkaraktärerna 6,6,6,4,4,4 vilket är fantastiskt för en hund på 10,5 år. I semifinalen gick Tess utmärkt de första 7 minutrarna. Hon försvann i tät skog och vi hittade henne inte igen förrän just före släppet var över. Massor av ripspår i skogen, men det hjälpte inte. Eftersom hon var borta halva släppet så blev det nu tack och god natt. 

Altevatn

Helgen efter Påsk var det dags för Altevatnspröven. 60 hundar i kval på ett 2 dagarsprov innebar NM-Cut, dvs 6 hundar vidare per parti om 20 och 18 till final av totalt 60 hundar. Tess fick löptid direkt efter Altapröven och det var enbart Tindra som startades. Tindra sökte utmärkt i alla sina släpp och fick i slutet av sitt 2:a släpp till ett fågelarbete med resning. Det blev en tredje runda i kvalet där blev det ett tomstånd för Tindra som fick ett 2VK-kval denna dag. I finalen hade inte Tindra fågel i sina släpp utan blev avslutad efter 2 rundor. Men återigen så fixade vi hem en fin premie även denna helg.



Abisko

Säsongens sista jaktprov avgjordes på svensk mark uppe i Abisko. Här ställdes Tindra i elitklass och Tara i öppen klass. Äntligen fick Tara chansen. Tindra övertygade stort med fantastiskt sök och hittade under lördagen 2 ripor som hon fick till ett fågelarbete med resning på. Det blev återigen en hög premie på Tindra som fick det högsta man kan få som breton på svensk mark, 1:a pris EKL m./HP. Likställt med ett 1 VK m./CK. Tack vare detta fick hon sin andra inteckning i det Svenska jaktchampionatet. Tara sökte utmärkt bägge dagarna utan att få till något fågelarbete. Men tallkaraktärerna på både Tindra och Tara  bägge dagarna blev 6,6,6,6,4,4,4, dvs det högsta man kan få. Jag är otroligt nöjd med mina 3 hundar efter en fantastisk utdelning på vinterns jaktprov.

Premieringar Vintern 2017:

NMFHv-2017 Vakkuniva-Tarzans T/R Tindra:
3 VK kval,Tromsö
3VK NM-Kval, Andöya
1VK NM-Finale, Andöya
2VK Kval Altevatn
1:a EKL m./HP, Abisko

SJCH Tess :
1 VK Kval Altapröven och 2 finalplatser

Nu väntar utställningar och träning inför höstens jakt och jaktprov. Vi planerar att starta på NM-Höyfjell höst i September dit både Tess och Tindra kvalat in. Det blir en lång resa dit men jag längtar redan. Vi känner oss nöjda med året så långt, men nöjer oss inte med detta. Det är tufft att konkurrera med de allra bästa men väldigt inspirerande. Man blir väldigt ödmjuk över att få se hur otroligt många duktiga hundar som våra grannar i väster lyckas få fram oc det känns stort att veta att man kan rubba många av dem när allt fungerar. Tack !
ft
                                       Foto: Joachim Almgren

måndag 28 mars 2016

Soldränkta fjäll och varma vindar under Påsken 2016

Arbetande hundar - Behöver Appetitt

Så blev det nu äntligen Stugpåsk igen. Den här våren har jag inte rosat marknaden uppe i stugan direkt. Första turen för säsongen blev Påsken. Detta hör nu inte till vanligheterna för min del men i år har rehabiliteringen av min opererade axel fått ha första tjing. Nu började jag äntligen känna mig redo för skottning, vattenhämtning och skoterturer. Under långfredagen fick jag spontant och helt oväntat mycket trevlig hjälp med mig upp till Vakkuniva. Christina Dahlen var på besök i Kiruna och hörde av sig via FB och erbjöd sig följa med mig upp och hjälpa till med skottning och vattenhämtning över dagen. Det blev en mycket trevlig dag i arbetets tecken och ännu lite kylslaget. Det var kallare inne i stugan än ute. Efter en hel del micklande med solcellsbatterier, eldande i kaminen och vattenhämtning så hann vi med att äta middag tillsammans och dessutom hann vi med en liten skidtur med Tess, Tindra och Tara innan det var dags att bege sig tillbaka med skoter och bil till civilisationen för Christinas del. Förutom hjälp med alla bestyr i mitt eget gulag, så fick jag även en Presskaffetermos från Christinas eget företag: Kaffebiten i present. En fantastiskt fin start på påskhelgen på alla sätt måste jag säga. Det blev en väldigt trevlig Långfredag.
Under Påskaftonens förmiddag kom min Pappa upp och hälsade på. Vi tog skotrarna upp på fjället från stugan för att fiska lite röding och träna hundar. Pappa drog det längsta strået när det gällde fisket och fick de två största rödingarna av våra totalt 5st tillsammans. Torbjörn Norberg dök upp som gubben ur lådan och följde med oss upp på Cerrutjårro och fikade lite innan Pappa och jag tog på oss skidorna och släppte hundarna för lite jaktträning. Bra före och några fina stånd för ripor på hundarna fick vi till innan vi valde att bege oss ner till stugan igen för att laga Påskmiddag bestående av mandelpotatis och Vitvinssauterade rödingar med lök och färska champignoner. Efterrätten bestod av Princesstårta. Det blev nu ganska sent innan Pappa kom sig hemåt mot stan igen.







  Påskdagen blev en lugn och fridfull dag med småpyssel runt stugan och endast en liten 1,5 timmes sväng med Tara i tjäderskogen.  Värmen hade nu börjat tina upp ytlagren i snön med genomslag som följd. Två tjäderhönor och en tjädertupp gav dock min minsta lilla krabat: Tara energi så det räckte och blev över. Tre fina fågelarbeten fick hon till dagen till ära.
Annandag Påsk blev en varm dag med totalt genomslagsföre för såväl skoter som hundar och skidåkare. Ingen fisk blev det idag men däremot ett gäng fina fågelsituationer med alla tre hundarna inblandade vid olika tillfällen på springande och svåra ripor. En hare förevigades även den där den satt på en fjällsluttning. Nu är påsken 2016 slut och jag har åter tagit mig hem till stan för att jobba. Det blev en riktigt fin påskhelg trots att jag inte riktigt hade den bästa känslan under Skärtorsdagen. Men som sagt så svänger det fort i hockey och en härlig påskhelg 2016 kan nu läggas till handlingarna.







söndag 3 januari 2016

År 2015 blev ett tufft och mörkt år - Nu ser vi fram emot ett ljusare 2016.....













 År 2015 blev ett riktigt mardrömsår. Det började med att Mamma, efter att vi egentligen fått ett positivt besked om att hennes cancer hade försvunnit i slutet på 2014, då hon plötsligt började tappa funktion efter funktion och blev allt svagare. Cytostatikabehandlingen hade tagit kål på immunförsvaret, med ett virus på hjärnan som följd. Samtidigt halkade Pappa och slet av senorna som höll hela lårmuskeln med akutoperation som följd och blev sittandes i rullstol årets första månader. Den 1:a Mars stod jag själv på skallen på skidor under ett jaktprov i Tromsö i genomslag och slet av två senor i vänster axel, skulle det visa sig så småningom. Mamma förde en ojämn kamp, men kämpade heroiskt mot sitt virus i hjärnan under årets första 3 månader. Den 19:e Mars på förmiddagen somnade Mamma in. Saknaden och sorgen var enorm. Det var en oundviklig utgång mot den bakgrunden, egentligen skönt att hon äntligen fick frid och ro och slapp plågas mer. Men så otroligt tråkigt, trist och tomt det blev. Saknaden är fortfarande stor, inte minst under familjehögtiderna, men börjar nu bli mer hanterbar. Min axel blev opererad 29:e oktober och jag är fortfarande mitt i rehabiliteringsträningen som går oändligt långsamt enligt eget, otåligt tycke går dock enligt plan! Året har dock inte bara bjudit på elände även om det varit jobbigt många gånger. Hundarna mina har skänkt mig mycket glädje och tröst. Vi har jagat mycket, gått på en hel del jaktprov och lyckats väldigt bra på dessa. Pappa har efter min operation i axeln hjälpt mig otroligt mycket med allt. Jag flyttade in till honom direkt efter operationen och bodde där ända fram till julhelgen. Ännu får axeln inte belastas, men jag har kunnat börja köra bil och har nu jobbat i drygt 3 veckor. Alltid något ! Nu ser vi fram emot ett ljusare 2016 och längtar till stugan, härliga fjällturer och en hel del jakt framöver. Snart börjar även jaktprovssäsongen på allvar och det stora målet är naturligtvis NM-Vinter för Tess och Tindras del samt att få lilla Tara kvalificerad till Arctic Cup i Alta. Vi ser ljuset i tunneln och hoppas på ett lugnt och fint 2016. Det behövs verkligen efter ett mörkt och dystert 2015. Om några dagar syns åter solen ovanför horisonten uppe från Luossavaaras topp och snart hoppas jag åter kunna åka skidor och jaga på fjället igen. Snart steker jag åter färsk röding och eldar bastun i stugan. Nu lämnar vi den mörka skiten bakom oss och ser framåt mot fina skoterturer i soligt väder och glada vänners lag. Som jag längtar efter detta!

fredag 27 november 2015

Stort tack till Appetitt för gott samarbete och ett framgångsrikt 2015

Vakkuniva-Tarzan:s Kennel fodrar Tess, Tindra och Tara med Appetitt








Vakkuniva-Tarzan:s Kennel ber att få tacka Appetitt för ett framgångsrikt år 2015. Vi ber också att få tacka Robban Rosen och Vetsupport.se med Cosequin kosttillskott.

Nu lackar det snart mot Jul och vi laddar om batterierna för ett förhoppningsvis ännu mer framgångsrikt 2016. För egen del så ligger jag själv i träda för närvarande och rehabiliterar min nyopererade axel som jag skadade i VK-finalen i Tromsö den 1:a mars då jag slet av 2 senor av 4 i axeln. Det var dock inget som lät stoppa oss från fortsatt deltagande på jaktprov och jakt under 2015, även om det har gjort lite ont under resans gång och tvingat mig att åka skidor med stavarna i ena handen under våren och tejpa axeln för att kunna skjuta under hösten.

Vakkuniva-Tarzans Kennel har kunnat glädja oss av många fina premieringar under 2015. Sammanlagt så har Tess, Tindra och Tara samlat ihop sammanlagt 11:a premieringar under året.

SJCH Tess: (6 premier på 11 starter)

3 VK kval, Tromsö 28/2. Till final.
1 VK Finale, Sennalandspröven, 15/3.
1:a EKL, Abisko, 26/4.
2:a Elitklass, Pirttivuopio, 30/8.
4 VK kval, NNM i Kautokeino,4/9.
2 VK Finale, NNM i Kautokeino,5/9.

Vakkuniva-Tarzans T/R Tindra

3 VK Finale, Tromsö 1/3.
2 EKL, Pirttivuopio, 30/8.
Till final på sina samtliga VK-kvalstarter 2015.

Erövrat 2 Excellent + Cert/CK på utställningar i Sverige 2015.
Elitehund i Norsk Bretonklubb 2015.

Vakkuniva-Tarzans T/S Tara (3 premier/5 starter)

2:a UKL, Abisko, 25/4.
2:a UKL, Abisko, 26/4.
2:a UKL, Kautokeino, 6/9.

För kennelns del kan vi även glädja oss stort åt det fantastiska jobb som Gunnar Guttormsen
lyckats med Vakkuniva-Tarzan:s T/R Tiff som vann Svensk Bretonklubbs 40-årsjubileumsprov i segrarklass i Pirttivuopio att han dessutom fick 2:a SKL (VK) med Tiffs och Tindras pappa: Litjåsens de Rene gör inte saken sämre. Stort grattis Gunnar.

Vakkuniva-Tarzans T/R Tiff:
1:a pris SKL(VK) m./CACIT, Pirttivuopio,29/8. Ä/F: Gunnar Guttormsen

ETT STORT TACK TILL APPETITT/PET-FOOD samt VETSUPPORT.SE FÖR 2015.


tisdag 8 september 2015

Svenska Bretonklubbens 40-årsjubileumsprov med CACIT













 Så blev det då äntligen dags för att genomföra det tre dagar långa jubileumsprovet i hjärtat av Kirunafjällen efter månader av förberedelser med 100-tals telefonsamtal och med noggrann planering och en hel del omplanering och snabba skott som alltid från arrangörshåll lokalt placerade i Kiruna. Det blev en berg och dalbana i 15 akter bitvis. Men ju fler utfordringar, desto skönare känsla efteråt. Såväl Ronnie Jansson som undertecknad i organisationskommitten i Kiruna har ibland slitits mellan hopp och förtvivlan. Men med samlad tjurskallighet och stöd av varandra så har vi alltid hittat lösningar. Tack Ronnie !
Som provarrangör vill jag börja med att tacka Provets domare: Christian Slettbakk och B-O Johansson som offrat sin tid och försakat sina egna hundar och familjer denna helg för att istället döma våra hundar på ett utmärkt sätt! Utan sponsorer blir det heller inget jaktprov. Tack för all den support och positiva energi vi fått av våra välvilliga sponsorer för att möjliggöra detta arrangemang nämligen:
 Appetitt och Pet-food,
Jaktia/Kiruna 
Vetsupport.se/Cosequin
Utan er hade inte provet blivit den succé det nu blev med en fantastiskt fin inramning och ett dignande prisbord.
Jag vill också passa på att tacka våra förträffliga skyttar: P-O Edvinsson och Ulrika Hapaniemi som ställde upp och sköt över våra hundar. 
Fredag 28/8
Under fredagens inledande jaktprovsdag öste regnet ner och det var blåsigt och kallt. Det var en stor utfordring för såväl domare, hundar och förare som gick på partiet. Ingen i gänget hade en enda torr tråd på kroppen nere vid bilarna igen vid kvällningen. Trots detta genomfördes provet med positiv energi och positiv stämning. Det blev inga premieringar denna dag eftersom hundarna inte kände lukten av riporna med något enstaka undantag och att fåglarna dessa gånger inte ville samarbeta. Det var inte utan undertecknad kände sig lite rädd för att detta skitväder skulle fortsätta hela helgen. Efter en varm dusch och god mat på Restaurang Ripan på kvällen så kom modet tillbaka. 
Lördag 29/8 
Dagen till ära bjöd vädret på uppehåll och sol. Vi gick ut med två partier på Pirttivuopios fanastiska jaktprovsmarker. Ett segrarklassparti som dömdes av B-O Johansson med P-O Edvinsson som skytt och ett Blandparti med Unghundar och Öpenklasshundar som dömdes av Christian Slettbakk där Christian agerade både domare och skytt.
För kvalitetspartiet så blev det en relativt fågeltom dag i besvärlig terräng på grund av ett något olyckligt vägval genom Pirttivuopios bitvis djungelliknande rissystem längs mellanstigen. Totalt observerades 8 ripor i luften under dagens lopp. En hund lyckades tygla de mycket svåra förhållandena på bästa sätt. Ronnie Janssons duktiga tik Axa slog till med ett fantastiskt fint fågelarbete efter ett utmärkt sök och fick ett mycket efterlängtat och välförtjänt 1:a pris i öppen klass och biljett för att starta i elitklass och segrarklass framöver. Mycket välförtjänt!
Segrarklassen blev mycket spännande och genomfördes i bästa tänkbara Nordiska konkurrens med många starka sökare. Inte heller här fanns riporna på plats där de brukar vara och bestod mestadels av enstaka singelfåglar. Här visade sig Norges deltagare upp sig på bästa sätt och Gunnar Guttormsen, Alta, slog till rejält med en dubbelseger med sina två fina hundar. Vakkuniva-Tarzans T/R Tiff vann segrarklassen och fick 1:a SKL m./CACIT denna dag efter utmärkt sök och et fantastiskt fågelarbete och Tiffs pappa, Litjåses de René fick även han till ett fint fågelarbete tog ett välförtjänt 2:a pris SKL efter utmärkt sök hela dagen. Det blev en fantastiskt fin segrarklass som genomfördes på bästa sätt.
Väl tillbaka på Camp Ripan som varit jaktprovets huvudkvarter detta år så serverades en härlig jägarmiddag med god älggryta och avslutande premieutdelning. Det dignande prisbordet gjorde ingen besviken, och välförtjänta pristagare fick så väl Appetitt hundmat, Jakttillbehör från Jaktia/Kiruna och Cosequin kosttillskott från Vetsupport.se samt diplom med ram. 1:a pristagarna fick dessutom Bretonklubbens fina 1:a pris glas.
Den trevliga middagen och premieutdelningen avslutades med nyttiga diskussioner om framtida jaktprov och klubbens nya förbättrade anmälningssystem som skall implementeras inom kort.
Söndag 30/8
Dagen bjöd de nu lite slitna deltagarna på ett fantastiskt väder och där Pirtti visade sig från sin allra bästa sida. Ett lite annorlunda vägval från tidigare dagar gjorde att hundarna dessutom hittade mer fågel än tidigare dagar samtidigt som förhållandena var avsevärt mycket bättre och med mer samarbetsvilliga ripor. Vi gick ut med ett blandparti bestående av 7 elithundar, en öppenklassare och 3 unghundar. Totalt lyckades 5 hundar att bli premierade. Det blev ett 1:a pris i UKL till Aina Janssons och Nisse Sandbergs tik Alice som nu kan se fram emot deltagande på Norsk Derby i slutet på september. Det blev dessutom 4 premieringar i Elitklass denna dag. Nyblivna elithunden ”Axa” och Ronnie Jansson fick ett 2:a pris EKL, Lennart Berglunds ”Mac Nevis” fick 2:a pris EKL och Joachim Almgrens båda tikar Tess och Tindra fick även de var sitt 2:a pris EKL denna dag. 
Sammanfattningsvis så blev det ett mycket trevligt jaktprov med många duktiga hundar. Det var skojigt att få se alla de duktiga hundarna från Vilhelmina och Östersund med såväl nya som mer garvade jaktprovsdeltagare. Många fina kommande stjärnor fanns på plats och det är skojigt att vi lyckats samla representanter från bretonsidan från både Sverige, Norge och Finland på samma prov och utbyta erfarenheter kunskap. Bretonmiljön i Norden är väldigt fin och detta utbyte mellan länderna såväl avelsmässigt som socialt utvecklar såväl hundar som förare. Kul att se att också flera relativt nyblivna bretonägare tog chansen att delta på Pirttiprovet. Sist men inte minst vill jag rikta ett stort tack till Bretonklubben och Jaktprovsansvarig Lillemor Eliasson för att hon alltid drar ett tungt administrativt lass i det tysta och håller ordning på såväl jaktprovsprotokoll och ekonomi samt finns på plats och stödjer upp där det så behövs. Undertecknad tackar speciellt för hjälpen med att du var så snäll och tog hand om mina hundar som inte kunde vara med på fjället.
Tyvärr så försvann Kurt Landaus båda hundar Sir Alex och Mercy i terrängen i Kirunafjällen under jakt några dagar före provet vilket gjorde att Kurt inte kunde deltaga som planerat. I skrivande stund har nu både Sir Alex och Mercy återfunnits välbehållna och i gott slag efter att Kurt återvänt till Tromsö och hämtat Heidi och Signe dagen efter provet. Att detta fick ett lyckligt slut är nog det vi alla deltagare och funktionärer gladde oss mest över när vi nu i efterhand summerat intrycken från provet.  
Tack till alla deltagare, domare, skyttar, funktionärer och sponsorer för fantastiska dagar i Kirunafjällen.
 
Text och Foto: Joachim Almgren