måndag 28 mars 2016

Soldränkta fjäll och varma vindar under Påsken 2016

Arbetande hundar - Behöver Appetitt

Så blev det nu äntligen Stugpåsk igen. Den här våren har jag inte rosat marknaden uppe i stugan direkt. Första turen för säsongen blev Påsken. Detta hör nu inte till vanligheterna för min del men i år har rehabiliteringen av min opererade axel fått ha första tjing. Nu började jag äntligen känna mig redo för skottning, vattenhämtning och skoterturer. Under långfredagen fick jag spontant och helt oväntat mycket trevlig hjälp med mig upp till Vakkuniva. Christina Dahlen var på besök i Kiruna och hörde av sig via FB och erbjöd sig följa med mig upp och hjälpa till med skottning och vattenhämtning över dagen. Det blev en mycket trevlig dag i arbetets tecken och ännu lite kylslaget. Det var kallare inne i stugan än ute. Efter en hel del micklande med solcellsbatterier, eldande i kaminen och vattenhämtning så hann vi med att äta middag tillsammans och dessutom hann vi med en liten skidtur med Tess, Tindra och Tara innan det var dags att bege sig tillbaka med skoter och bil till civilisationen för Christinas del. Förutom hjälp med alla bestyr i mitt eget gulag, så fick jag även en Presskaffetermos från Christinas eget företag: Kaffebiten i present. En fantastiskt fin start på påskhelgen på alla sätt måste jag säga. Det blev en väldigt trevlig Långfredag.
Under Påskaftonens förmiddag kom min Pappa upp och hälsade på. Vi tog skotrarna upp på fjället från stugan för att fiska lite röding och träna hundar. Pappa drog det längsta strået när det gällde fisket och fick de två största rödingarna av våra totalt 5st tillsammans. Torbjörn Norberg dök upp som gubben ur lådan och följde med oss upp på Cerrutjårro och fikade lite innan Pappa och jag tog på oss skidorna och släppte hundarna för lite jaktträning. Bra före och några fina stånd för ripor på hundarna fick vi till innan vi valde att bege oss ner till stugan igen för att laga Påskmiddag bestående av mandelpotatis och Vitvinssauterade rödingar med lök och färska champignoner. Efterrätten bestod av Princesstårta. Det blev nu ganska sent innan Pappa kom sig hemåt mot stan igen.







  Påskdagen blev en lugn och fridfull dag med småpyssel runt stugan och endast en liten 1,5 timmes sväng med Tara i tjäderskogen.  Värmen hade nu börjat tina upp ytlagren i snön med genomslag som följd. Två tjäderhönor och en tjädertupp gav dock min minsta lilla krabat: Tara energi så det räckte och blev över. Tre fina fågelarbeten fick hon till dagen till ära.
Annandag Påsk blev en varm dag med totalt genomslagsföre för såväl skoter som hundar och skidåkare. Ingen fisk blev det idag men däremot ett gäng fina fågelsituationer med alla tre hundarna inblandade vid olika tillfällen på springande och svåra ripor. En hare förevigades även den där den satt på en fjällsluttning. Nu är påsken 2016 slut och jag har åter tagit mig hem till stan för att jobba. Det blev en riktigt fin påskhelg trots att jag inte riktigt hade den bästa känslan under Skärtorsdagen. Men som sagt så svänger det fort i hockey och en härlig påskhelg 2016 kan nu läggas till handlingarna.







söndag 3 januari 2016

År 2015 blev ett tufft och mörkt år - Nu ser vi fram emot ett ljusare 2016.....













 År 2015 blev ett riktigt mardrömsår. Det började med att Mamma, efter att vi egentligen fått ett positivt besked om att hennes cancer hade försvunnit i slutet på 2014, då hon plötsligt började tappa funktion efter funktion och blev allt svagare. Cytostatikabehandlingen hade tagit kål på immunförsvaret, med ett virus på hjärnan som följd. Samtidigt halkade Pappa och slet av senorna som höll hela lårmuskeln med akutoperation som följd och blev sittandes i rullstol årets första månader. Den 1:a Mars stod jag själv på skallen på skidor under ett jaktprov i Tromsö i genomslag och slet av två senor i vänster axel, skulle det visa sig så småningom. Mamma förde en ojämn kamp, men kämpade heroiskt mot sitt virus i hjärnan under årets första 3 månader. Den 19:e Mars på förmiddagen somnade Mamma in. Saknaden och sorgen var enorm. Det var en oundviklig utgång mot den bakgrunden, egentligen skönt att hon äntligen fick frid och ro och slapp plågas mer. Men så otroligt tråkigt, trist och tomt det blev. Saknaden är fortfarande stor, inte minst under familjehögtiderna, men börjar nu bli mer hanterbar. Min axel blev opererad 29:e oktober och jag är fortfarande mitt i rehabiliteringsträningen som går oändligt långsamt enligt eget, otåligt tycke går dock enligt plan! Året har dock inte bara bjudit på elände även om det varit jobbigt många gånger. Hundarna mina har skänkt mig mycket glädje och tröst. Vi har jagat mycket, gått på en hel del jaktprov och lyckats väldigt bra på dessa. Pappa har efter min operation i axeln hjälpt mig otroligt mycket med allt. Jag flyttade in till honom direkt efter operationen och bodde där ända fram till julhelgen. Ännu får axeln inte belastas, men jag har kunnat börja köra bil och har nu jobbat i drygt 3 veckor. Alltid något ! Nu ser vi fram emot ett ljusare 2016 och längtar till stugan, härliga fjällturer och en hel del jakt framöver. Snart börjar även jaktprovssäsongen på allvar och det stora målet är naturligtvis NM-Vinter för Tess och Tindras del samt att få lilla Tara kvalificerad till Arctic Cup i Alta. Vi ser ljuset i tunneln och hoppas på ett lugnt och fint 2016. Det behövs verkligen efter ett mörkt och dystert 2015. Om några dagar syns åter solen ovanför horisonten uppe från Luossavaaras topp och snart hoppas jag åter kunna åka skidor och jaga på fjället igen. Snart steker jag åter färsk röding och eldar bastun i stugan. Nu lämnar vi den mörka skiten bakom oss och ser framåt mot fina skoterturer i soligt väder och glada vänners lag. Som jag längtar efter detta!