onsdag 30 juli 2014

Rolf Abrahamsson - En god och varmhjärtad vän har lämnat oss








In Memorial

Rolf Abrahamsson under Dundretprovet 2012

En mycket god & varmhjärtad vän. En stor jägare, fiskare och hundman och tillika en av Sveriges absolut skickligaste och mest erfarna jaktprovsdomare på den stående fågelhundssidan lämnade oss efter en lång och tuff kamp mot sin sjukdom, den 4:e juli 2014,alldeles på tok för tidigt.
Rolf blev 66 år.

För egen del lärde jag känna Rolf på jaktprovsarenan för  drygt 10 år sedan uppe i Pirttivuopio på Bretonklubbens jaktprov där.
Efter det så har mötena blivit många och Rolf har varit den domare som dömt och ”räddat” flest bretonprov i Malmfältsregionen och som  alltid med bretonklubbens bästa för ögonen alltid ”villkorade” sin egen dömning med att någon från de egna bretonleden skulle gå med som domarelev på de prov han dömde. eftersom han tidigt identifierade de problem som bretonklubben hade och  fortfarande har med sitt arrangörskap med utgångspunkt från domarrekrytering. Denna insikt grundlagd på sin breda ,mångåriga erfarenhet som hundman, deltagare, jaktprovsdomare och jaktprovsarrangör på den engelska sidan och med en gedigen erfarenhet från dömning i våra nordiska grannländer.

Rolf är ett tungt vägade skäl till varför även jag är jaktprovsdomare idag, och inte minst tack vare Rolfs fantastiska mentorskap.

Efter att ha dömt bretonprov ett antal gånger införskaffade Rolf sin första egna breton, Moski för drygt 7 år sedan , som vi tillsammans hämtade nere i Glomfjord när jag hämtade min  SJCHTess från samma kull. För snart 3 år sedan införskaffades även breton nr:2 till familjen och en avkomma till min egen Tess: Vakkuniva-Tarzan:s T/R T-Sitas, ägd tillsammans med sonen Erik. I Rolf:s tidigare besättning av hundar har alltid Engelsk Setter och Drever varit synonymt med Rolf så länge jag haft förmånen att känna honom.

För min personliga utvecklings del har Rolf betytt mycket både som vän och inte minst som mentor under min egen domarutbildning. Inga frågor har varit för små för att ställas och tid har alltid funnits för att diskutera domslut och jakterfarenheter. Som mentor var Rolf rak och ganska tuff men alltid med  humor och en rävfarm bakom varje öra när han ställde mig mot väggen med sina kluriga frågor. Med sin oerhörda jaktkunskap och domarerfarenhet var Rolf den bästa mentor man kunde ha där det jaktliga i bedömningarna alltid sattes främst.

”Tänker du jaktligt och positivt och kan motivera dina beslut, så är du aldrig fel ute i dina bedömningar” är ett av de bevingade förhållningssätt och visdomsord som Rolf försett mig med under åren och som jag alltid försöker leva upp till.

Många är de timmar vi avhandlat per telefon diskuterandes jaktprovsbedömningar och olika jaktliga scenarier eller där vi ”bara” diskuterat natur, jakt och fiske eller matlagning i största allmänhet som också alltid varit ett av Rolf och familjens stora intressen och livsstil. Inget av telefonsamtalen med Rolf varade kortare tid än minst en timme, med något enstaka undantag. De gourmetmiddagar som jag fått äran att avnjuta signerade Rolf & Lena hemma i Koskullskulle har alltid varit kullinariska upplevelser utöver det vanliga, med fantastiska råvaror tillagade med massor av värme och kärlek  & kunskap– precis som jag alltid känt Rolf under den relativt korta tidsperiod som vi känt varandra.

I ljust minne bevarad och i en tuff stund som denna går tankar och styrkekramar osökt till Rolfs fantastiska familj, med Lena i spetsen.

Vila i frid Rolf.

 

Med varma hälsningar från Vakkunia-Tarzans Kennel
Joachim, Tess, Tindra och lilla Tara