Valparna växer och mår bra - 12 dagar gamla idag

Tess behöver mycket energi och äter Appetitt Extreme.

Valparna växer så det knakar. Nu börjar de att gå istället för att hasa runt i valplådan. Idag har dessutom några av valparna börjat att öppna ögonen så smått. Tindra är nyfiken och vill så gärna komma in till valparna men Tess tillåter det inte. När Tess kommer ur valplådan så tar hon hand om Tindra, men nära valparna så är det Tess som är chefen. Det är så härligt att följa valparnas utveckling och det är fullt upp med bajsplockning och handukstvättning :-) Härligt liv för små fina valpar :-)

Fina Tess fick 9 underbara valpar på påskdagen den 20/4

Tess som ammar valpar kör Appetitt Extreme

Min fina starka Tess fick 9 underbara valpar på påskdagen den 20:e april. Valparnas far är First Bullet Samson Sorensen som ägs av Jon och Nina i Hammerfest och detta är "Sam":s första valpkull och kombinationen känns mycket spännande. Jag förstod att kullen var stor eftersom Tess den sista tiden sett ut som en mindre flodhäst fast sötare :-)

Efter attTess haft värkar och temperaturfall under påskafytonens eftermiddag och sedan fick temperaturuppgång igen utan att några valpar börjat födas under påskdagsmorgonen kontaktades Lapplands Djurklinik i Gällivare tidigat i söndags morse. Jag insåg att något inte stod helt rätt till eftersom Tess inte börjat föda ännu. I övrigt hade Tess varit pigg. Efter ett kort samtal till Lapplands Djurklinik och en snabb transport ner till Gällivare med Tess där Pappa följde med i bilen och Mamma tog hand om Tindra hemma i Kiruna, så konstaterades efter röntgen att 2 valpar låg i sätesbjudning och försökte komma ut samtidigt och täppte igen gången så att valparna inte kunde komma ut. Ett snabbt beslut om att göra ett akut kejsarsnitt togs och veterinärer och assistenter på plats gjorde en fantastisk insats med att operera Tess och förlösa alla hennes 9 valpar och få igång alla de små fina livskraftiga krabaterna efter ett imponerande jobb som gjordes.Husses glädje var stor när allt var klart och vetskapen om att Tess mådde bra och att alla de fina valparna överlevt och nu pep fulla av liv. Sådana gånger är det svårt att hålla glädjetårarna borta <3>Det blev 7 tikar och 2 hanar i den stora finna kullen som nu ligger hos Tess i valplådan och äter och sover om vartannat. Ett stort tack till personalen på Lapplands Djurklinik för ett fantastiskt omhändertagande på alla sätt och lika stort tack till fantatstiska Lena Gustavsson för all hjälp som jag fått med Tarzan, Tess och Tindra samt för att du alltid ställer upp med goda råd jag får när jag ringer och funderar över hundarna mina. Ett stort tack till Mamma och Pappa för att ni ställer upp hjälper mig när jag behöver passning av hundar eller valpar av olika anledning. Det är så härligt med valpar här hemma igen :-)

Tack till Ronnie med Axa som hjälpt mig med invägning samt Axa som med sin mjölk från skendräktigheten hjälpte till att Amma de minsta valparna under första dagen när Tess mjölkproduktion ännu inte hunnit komma igång till fullo.    

Nu börjar vi vara redo - Nu kan bara valparna efter Tess & Sam få komma ut i dagsljuset

Havande tikar behöver Appetitt

Nu börjar det dra ihop sig mot valpning. Tess är stor som ett hus och jag har börjat tempa henne regelbundet. I morgon på långfredagen är det 58 dagar från parning och beredskapsläge är intaget. Det blir ingen påsk till fjälls eller i stugan detta år vilket känns lite märkligt, men jag vill inte riskera att ta med Tess på skotern upp till stugan och få valpningen där. Nu firar vi istället påsken på hemmaplan. Förhoppningsvis får jag lite hundvakt så att jag och Tindra kan åka ut så hon får sin dagliga motion men där kommer det att stanna. Nu är vi beredda med valplådan på plats etc. så nu får bara valparna komma när de vill :-)

GLAD PÅSK :-)

Altapröven blev ett fantastiskt prov för Vakkuniva-Tarzan:s Kennel

Vakkuniva-Tarzan:s Kennel fodrar med Appetitt

Jan-Olov Daniels, Ordförande i Svenska Irsksetterklubben och FA var på plats i Alta med sin Irsk-setter.

Idar-Helmer Pedersen från Hammerfest och hans ES Fröya gjorde ett glimrande släpp söksmässigt mot min Vakkuniva-Tarzan:s T/R Tindra.

Litjåsens de René och Vakkuniva-Tarzan:s Tindra solar sig mellan släppen i det fina vädret.

Undertecknad med Tindra och René efter avslutat prov där René blev 2:a i kvalet och tog hem ett 2 VK-kval under fredagens prov.

Närbild på Gunnar Guttormsen och Rolf Erik Igeland under uppropet.

Litjåsens de René tog sig till final med undertecknad som förare under lördagens semifinal som blev en hård batalj med tuffa hundar och mycket fågel.

Semifinaldomarna samt domarelev. Dömde gjorde Reidar Håheim och Kjell A Myhra och hade mycket att hålla rätt på under dagens semifinal, även om det blev lättare ju längre provet gick :-)

Tindra och Tiff hade skojigt tillsammans i Alta. Två vassa VK-hundar med framtiden för sig :-)

Det blev en lyckosam, trevlig och social vistelse i Alta även denna gång. Ett stort tack till Gunnar och Solbjörg i Kviby som jag bodde hos. Såväl fredagen som lördagen blev lyckosamma för Vakkuniva-Tarzan:s Kennel. Själv hade jag lovat Gunnar att föra René i den stjärnspäckade VK:n med nästan 80 hundar till start, samtidigt som jag förde min egen Vakkuniva-Tarzan:s T/R Tindra. Merparten av årets NM-finalister kom till start och vi hade ett flertal i vårt parti.


Gunnar skulle för sin egen del föra Vakkuniva-Tarzan:s T/R Tiff i AK, för att göra säsongens sista satsning på att få honom till VK-hund. Denna VK-start sökte Tindra riktigt bra till skillnad mot förra helgens prov på Altevatn där hon var hormonell pga skendräktighet. Efter första rundan så låg hon tillsammans med Idar Helmer Pedersens ES Fröya som bästa sökare i partiet direkt efter de 4 hundarna med fågelarbeten. René var en av de hundar som i första rundan lyckades få till ett fågelarbete. René lade sig på vinden och surfade rakt ut i terrängen över en höjd direkt efter släpp. Det var inte mycket annat att göra än att skida efter och försöka få koll på honom. Jag kom längre och längre från domare och partnerns förare. En bra bit bort i ett skogsparti en höjd hittade jag René i stånd, då ca 200 meter ytterligare från mig. Efter anmält stånd kom domaren efter ett bra tag skidande och vi åkte fram till René. Han hade då säkerligen hållit ståndet drygt 12-13 minuter, för han hade satt sig i stånd. René reste singelripa kontrollerat och var komplett lugn i uppflog och skott, samt apporterade korrekt. René låg på 3:e plats efter första rundan. I andra släpp blev Tindra lite oturligt slagen på fågel i slutet på släppet och hamnade därför utanför listan som gick till semifinal vilket var mycket synd. Renés andra släpp var betydligt bättre än det första sökmässigt och han avancerade tilll 2:a plats på listan. Det blev ett 2 VK på honom denna dag :-) Väl hemma i Kviby igen fick jag den glada nyheten att Tindras kullbror Tiff erhållit 1 AK och var nu VK-hund även han. Både far och son premierades högt denna dag. Under lördagens semifinal lyckades undertecknad att föra René till final på sök. Endast 4 hundar av 20 i vårt semifinalparti gick vidare till final. Gunnar lyckades även knipa ytterligare ett 2 AK på Tiff under lördagen. Hela 3 premieringar på två dagar och en finalplats på Altapröven blev ett mycket bra facit för Vakkuniva-Tarzans Kennel där Tiff blev VK hund medan pappa Rene´fixade en VK-premie. Under finalen förde Gunnar sin Litjåsens de René själv. Ingen fågel  i släppen tyvärr samt lite otur med tät, oöverskådlig terräng på en hund med stort format förpassade René ur finalen tyvärr. För egen del var jag nöjd med min insats trots att Tindra inte gick vidare från kvalet. Tack för en fin helg i Alta till Gunnar, Solbjörg och provledningen för Altaprovet :-) Det blir nya insatser nästa år igen :-)

En fin träningstur tillsammans med pappa, Ritza och Tindra

Tindra äter Appetitt med god aptit

Pappa med Ritza och Tindra i ett fantastiskt fjällväder.

Efter Altevatns-provet där Tindra var hormonell och inte sökte så bra under lördagens VK-kval behövde jag en utvärderingstur med bra motstånd på henne innan jag bestämde mig för att åka upp till Altapröven. Efter jobbet tog jag Tindra, Pappa och Ritza med mig och åkte 12,5 mil efter jobbet för några timmars träning till fjälls. Både Ritza och Tindra sökte bra och idag var Ritza den hund som sprang fortast och längst. Tindra slog dock Ritza på fågel 5 ggr och presterade fina fågelarbeten med resning i samtliga fall. Det blev en fågelrik och fantastisk eftermiddagstur i bästa väder denna tisdagseftermiddag :-) Tack Pappa för trevligt sällskap :-)

VK - debuten blev en kort historia för Tindra:s del på Altevatn

Appetitt - för kräsna hundar

Kjartan gör sig i ordning för start med Lilo. Även Kjartan rök ut tidigt med sin unga ES.

Jaktproven på Altevatn är alltid mycket trevliga och välordnade. Terrängerna är fantastiska och proven blir intima och sociala eftersom alla i princip bor på samma ställe. En höjdpunkt på jaktprovssäsongen. Nu var det äntligen dags för Tindras VK-debut. Terrängen vårt kvalparti skulle ut till blev Vargnäset. En favoritterräng med mycket fågel. 35 km skoteråkning  ut efter Altevatn startade dagen. Jag fick sitta på med Kjartan Lindböl och hans skoter. Vi startade långt bak i partiet men sejouren blev kort denna gång. Tindra åkte ut efter 10 minuter pga hängning på partnern. Något som aldrig hänt tidigare men som kunde förklaras med hennes skendräktighet och hormonerna som spökar. Trist var det dock eftersom Tindra normalt går kanonbra vilket jag även hoppats på denna gång. Under söndagen startade jag Tindra i AK för att ha något att göra medan Ronnie Jansson var ute i ett annat AK-parti med sin Axa. Det slutade med premiering för Tindras del och ett 2:a pris AK. Denna dag gick hon bättre söksmässigt även om jag saknade det där riktiga trycket i hennes sök. Ronnie fick till ett 3:e AK på Axa under lördagens prov. Föret var tungt uppe på Altevatn men stämnngen var fantastisk. Till Jägarmiddagen fick jag Bacalao i stället för Lappskojs vilket var en sann hit :-) Stort tack till Midttroms Fuglehundsklubb för ett flott arrangemang och en trevlig helg även om sortin i VK-debuten blev lite för snar för Tindras del.

100 mil i onödan till "Vinterns vackraste äventyr" - Vi fick inte ens start på NM-Vinter 2014

Att åka bil tar också på - Tindra äter Appetitt



På vägen hem från Andöya så träffade jag på Örnen Ernie som satt vid vägen och väntade på mat





"Vinterns vackraste äventyr"- så kallas NM-Vinter på Andöya. Drömmen om att vinna NM-vinter delas av många hundförare med stående fågelhundar, inklusive mig. När Tindra slog till med sitt 1 AK som är inträdesbiljetten till de stående fågelhumdarnas finrum så ringde jag omedelbart till provledningen för NM-vinter och ställde mig på väntelistan, eftersom anmälningsfristen gått ut för länge sedan. Då stod jag på 21 plats på väntelistan. I torsdags morse hade jag avancerat till första plats på väntelistan. Med erfarenhet från många tidigare NM vet jag att de flesta på väntelistan brukar få plats på NM genom att stå på uppropet och lottas in i de partier anmälda ekipage inte dyker upp på uppropet av skilda skäl. Detta hände inte i år. Denna gång sa alla artigt ja, när deras hundar ropades upp. Själv stod jag kvar utan plats när alla de 200 ekipagen sagt ja, och påbörjat färden mot sina olika terränger. 100 mil i onödan blev det denna gång. Som väl var så lyckades Gunnar Guttormsen och Rene´ alldeles lysande och tog sig till final via två flotta 3 VK:n i kval och semifinal. I finalen tog det dock stopp och Rene´ rök ut efter  2 tomstånd och efter att ha blivit slagen på fågel en gång. En kanonprestation av Gunnar och Rene´ att ta sig till final som en av de 18 kvar med 200 VK-hundar på start dag 1. Stort grattis på er !!!!! För egen del blev det fiasko där jag och Tindra inte ens fick komma med till start. Nästa helg blir det Tindras VK-debut på Altevatn i stället och där har jag i alla fall plats. En inställd spelning är också en spelning trots allt.......:-)