År 2015 blev ett tufft och mörkt år - Nu ser vi fram emot ett ljusare 2016.....

 År 2015 blev ett riktigt mardrömsår. Det började med att Mamma, efter att vi egentligen fått ett positivt besked om att hennes cancer hade försvunnit i slutet på 2014, då hon plötsligt började tappa funktion efter funktion och blev allt svagare. Cytostatikabehandlingen hade tagit kål på immunförsvaret, med ett virus på hjärnan som följd. Samtidigt halkade Pappa och slet av senorna som höll hela lårmuskeln med akutoperation som följd och blev sittandes i rullstol årets första månader. Den 1:a Mars stod jag själv på skallen på skidor under ett jaktprov i Tromsö i genomslag och slet av två senor i vänster axel, skulle det visa sig så småningom. Mamma förde en ojämn kamp, men kämpade heroiskt mot sitt virus i hjärnan under årets första 3 månader. Den 19:e Mars på förmiddagen somnade Mamma in. Saknaden och sorgen var enorm. Det var en oundviklig utgång mot den bakgrunden, egentligen skönt att hon äntligen fick frid och ro och slapp plågas mer. Men så otroligt tråkigt, trist och tomt det blev. Saknaden är fortfarande stor, inte minst under familjehögtiderna, men börjar nu bli mer hanterbar. Min axel blev opererad 29:e oktober och jag är fortfarande mitt i rehabiliteringsträningen som går oändligt långsamt enligt eget, otåligt tycke går dock enligt plan! Året har dock inte bara bjudit på elände även om det varit jobbigt många gånger. Hundarna mina har skänkt mig mycket glädje och tröst. Vi har jagat mycket, gått på en hel del jaktprov och lyckats väldigt bra på dessa. Pappa har efter min operation i axeln hjälpt mig otroligt mycket med allt. Jag flyttade in till honom direkt efter operationen och bodde där ända fram till julhelgen. Ännu får axeln inte belastas, men jag har kunnat börja köra bil och har nu jobbat i drygt 3 veckor. Alltid något ! Nu ser vi fram emot ett ljusare 2016 och längtar till stugan, härliga fjällturer och en hel del jakt framöver. Snart börjar även jaktprovssäsongen på allvar och det stora målet är naturligtvis NM-Vinter för Tess och Tindras del samt att få lilla Tara kvalificerad till Arctic Cup i Alta. Vi ser ljuset i tunneln och hoppas på ett lugnt och fint 2016. Det behövs verkligen efter ett mörkt och dystert 2015. Om några dagar syns åter solen ovanför horisonten uppe från Luossavaaras topp och snart hoppas jag åter kunna åka skidor och jaga på fjället igen. Snart steker jag åter färsk röding och eldar bastun i stugan. Nu lämnar vi den mörka skiten bakom oss och ser framåt mot fina skoterturer i soligt väder och glada vänners lag. Som jag längtar efter detta!

Stort tack till Appetitt för gott samarbete och ett framgångsrikt 2015

Vakkuniva-Tarzan:s Kennel fodrar Tess, Tindra och Tara med Appetitt

Vakkuniva-Tarzan:s Kennel ber att få tacka Appetitt för ett framgångsrikt år 2015. Vi ber också att få tacka Robban Rosen och Vetsupport.se med Cosequin kosttillskott.

Nu lackar det snart mot Jul och vi laddar om batterierna för ett förhoppningsvis ännu mer framgångsrikt 2016. För egen del så ligger jag själv i träda för närvarande och rehabiliterar min nyopererade axel som jag skadade i VK-finalen i Tromsö den 1:a mars då jag slet av 2 senor av 4 i axeln. Det var dock inget som lät stoppa oss från fortsatt deltagande på jaktprov och jakt under 2015, även om det har gjort lite ont under resans gång och tvingat mig att åka skidor med stavarna i ena handen under våren och tejpa axeln för att kunna skjuta under hösten.

Vakkuniva-Tarzans Kennel har kunnat glädja oss av många fina premieringar under 2015. Sammanlagt så har Tess, Tindra och Tara samlat ihop sammanlagt 11:a premieringar under året.

SJCH Tess: (6 premier på 11 starter)

3 VK kval, Tromsö 28/2. Till final.
1 VK Finale, Sennalandspröven, 15/3.
1:a EKL, Abisko, 26/4.
2:a Elitklass, Pirttivuopio, 30/8.
4 VK kval, NNM i Kautokeino,4/9.
2 VK Finale, NNM i Kautokeino,5/9.

Vakkuniva-Tarzans T/R Tindra

3 VK Finale, Tromsö 1/3.
2 EKL, Pirttivuopio, 30/8.
Till final på sina samtliga VK-kvalstarter 2015.

Erövrat 2 Excellent + Cert/CK på utställningar i Sverige 2015.
Elitehund i Norsk Bretonklubb 2015.

Vakkuniva-Tarzans T/S Tara (3 premier/5 starter)

2:a UKL, Abisko, 25/4.
2:a UKL, Abisko, 26/4.
2:a UKL, Kautokeino, 6/9.

För kennelns del kan vi även glädja oss stort åt det fantastiska jobb som Gunnar Guttormsen
lyckats med Vakkuniva-Tarzan:s T/R Tiff som vann Svensk Bretonklubbs 40-årsjubileumsprov i segrarklass i Pirttivuopio att han dessutom fick 2:a SKL (VK) med Tiffs och Tindras pappa: Litjåsens de Rene gör inte saken sämre. Stort grattis Gunnar.

Vakkuniva-Tarzans T/R Tiff:
1:a pris SKL(VK) m./CACIT, Pirttivuopio,29/8. Ä/F: Gunnar Guttormsen

ETT STORT TACK TILL APPETITT/PET-FOOD samt VETSUPPORT.SE FÖR 2015.

Svenska Bretonklubbens 40-årsjubileumsprov med CACIT

 Så blev det då äntligen dags för att genomföra det tre dagar långa jubileumsprovet i hjärtat av Kirunafjällen efter månader av förberedelser med 100-tals telefonsamtal och med noggrann planering och en hel del omplanering och snabba skott som alltid från arrangörshåll lokalt placerade i Kiruna. Det blev en berg och dalbana i 15 akter bitvis. Men ju fler utfordringar, desto skönare känsla efteråt. Såväl Ronnie Jansson som undertecknad i organisationskommitten i Kiruna har ibland slitits mellan hopp och förtvivlan. Men med samlad tjurskallighet och stöd av varandra så har vi alltid hittat lösningar. Tack Ronnie !

Som provarrangör vill jag börja med att tacka Provets domare: Christian Slettbakk och B-O Johansson som offrat sin tid och försakat sina egna hundar och familjer denna helg för att istället döma våra hundar på ett utmärkt sätt! Utan sponsorer blir det heller inget jaktprov. Tack för all den support och positiva energi vi fått av våra välvilliga sponsorer för att möjliggöra detta arrangemang nämligen:

 Appetitt och Pet-food,

Jaktia/Kiruna 

Vetsupport.se/Cosequin

Utan er hade inte provet blivit den succé det nu blev med en fantastiskt fin inramning och ett dignande prisbord.

Jag vill också passa på att tacka våra förträffliga skyttar: P-O Edvinsson och Ulrika Hapaniemi som ställde upp och sköt över våra hundar. 

Fredag 28/8

Under fredagens inledande jaktprovsdag öste regnet ner och det var blåsigt och kallt. Det var en stor utfordring för såväl domare, hundar och förare som gick på partiet. Ingen i gänget hade en enda torr tråd på kroppen nere vid bilarna igen vid kvällningen. Trots detta genomfördes provet med positiv energi och positiv stämning. Det blev inga premieringar denna dag eftersom hundarna inte kände lukten av riporna med något enstaka undantag och att fåglarna dessa gånger inte ville samarbeta. Det var inte utan undertecknad kände sig lite rädd för att detta skitväder skulle fortsätta hela helgen. Efter en varm dusch och god mat på Restaurang Ripan på kvällen så kom modet tillbaka. 

Lördag 29/8 

Dagen till ära bjöd vädret på uppehåll och sol. Vi gick ut med två partier på Pirttivuopios fanastiska jaktprovsmarker. Ett segrarklassparti som dömdes av B-O Johansson med P-O Edvinsson som skytt och ett Blandparti med Unghundar och Öpenklasshundar som dömdes av Christian Slettbakk där Christian agerade både domare och skytt.

För kvalitetspartiet så blev det en relativt fågeltom dag i besvärlig terräng på grund av ett något olyckligt vägval genom Pirttivuopios bitvis djungelliknande rissystem längs mellanstigen. Totalt observerades 8 ripor i luften under dagens lopp. En hund lyckades tygla de mycket svåra förhållandena på bästa sätt. Ronnie Janssons duktiga tik Axa slog till med ett fantastiskt fint fågelarbete efter ett utmärkt sök och fick ett mycket efterlängtat och välförtjänt 1:a pris i öppen klass och biljett för att starta i elitklass och segrarklass framöver. Mycket välförtjänt!

Segrarklassen blev mycket spännande och genomfördes i bästa tänkbara Nordiska konkurrens med många starka sökare. Inte heller här fanns riporna på plats där de brukar vara och bestod mestadels av enstaka singelfåglar. Här visade sig Norges deltagare upp sig på bästa sätt och Gunnar Guttormsen, Alta, slog till rejält med en dubbelseger med sina två fina hundar. Vakkuniva-Tarzans T/R Tiff vann segrarklassen och fick 1:a SKL m./CACIT denna dag efter utmärkt sök och et fantastiskt fågelarbete och Tiffs pappa, Litjåses de René fick även han till ett fint fågelarbete tog ett välförtjänt 2:a pris SKL efter utmärkt sök hela dagen. Det blev en fantastiskt fin segrarklass som genomfördes på bästa sätt.

Väl tillbaka på Camp Ripan som varit jaktprovets huvudkvarter detta år så serverades en härlig jägarmiddag med god älggryta och avslutande premieutdelning. Det dignande prisbordet gjorde ingen besviken, och välförtjänta pristagare fick så väl Appetitt hundmat, Jakttillbehör från Jaktia/Kiruna och Cosequin kosttillskott från Vetsupport.se samt diplom med ram. 1:a pristagarna fick dessutom Bretonklubbens fina 1:a pris glas.

Den trevliga middagen och premieutdelningen avslutades med nyttiga diskussioner om framtida jaktprov och klubbens nya förbättrade anmälningssystem som skall implementeras inom kort.

Söndag 30/8

Dagen bjöd de nu lite slitna deltagarna på ett fantastiskt väder och där Pirtti visade sig från sin allra bästa sida. Ett lite annorlunda vägval från tidigare dagar gjorde att hundarna dessutom hittade mer fågel än tidigare dagar samtidigt som förhållandena var avsevärt mycket bättre och med mer samarbetsvilliga ripor. Vi gick ut med ett blandparti bestående av 7 elithundar, en öppenklassare och 3 unghundar. Totalt lyckades 5 hundar att bli premierade. Det blev ett 1:a pris i UKL till Aina Janssons och Nisse Sandbergs tik Alice som nu kan se fram emot deltagande på Norsk Derby i slutet på september. Det blev dessutom 4 premieringar i Elitklass denna dag. Nyblivna elithunden ”Axa” och Ronnie Jansson fick ett 2:a pris EKL, Lennart Berglunds ”Mac Nevis” fick 2:a pris EKL och Joachim Almgrens båda tikar Tess och Tindra fick även de var sitt 2:a pris EKL denna dag. 

Sammanfattningsvis så blev det ett mycket trevligt jaktprov med många duktiga hundar. Det var skojigt att få se alla de duktiga hundarna från Vilhelmina och Östersund med såväl nya som mer garvade jaktprovsdeltagare. Många fina kommande stjärnor fanns på plats och det är skojigt att vi lyckats samla representanter från bretonsidan från både Sverige, Norge och Finland på samma prov och utbyta erfarenheter kunskap. Bretonmiljön i Norden är väldigt fin och detta utbyte mellan länderna såväl avelsmässigt som socialt utvecklar såväl hundar som förare. Kul att se att också flera relativt nyblivna bretonägare tog chansen att delta på Pirttiprovet. Sist men inte minst vill jag rikta ett stort tack till Bretonklubben och Jaktprovsansvarig Lillemor Eliasson för att hon alltid drar ett tungt administrativt lass i det tysta och håller ordning på såväl jaktprovsprotokoll och ekonomi samt finns på plats och stödjer upp där det så behövs. Undertecknad tackar speciellt för hjälpen med att du var så snäll och tog hand om mina hundar som inte kunde vara med på fjället.

Tyvärr så försvann Kurt Landaus båda hundar Sir Alex och Mercy i terrängen i Kirunafjällen under jakt några dagar före provet vilket gjorde att Kurt inte kunde deltaga som planerat. I skrivande stund har nu både Sir Alex och Mercy återfunnits välbehållna och i gott slag efter att Kurt återvänt till Tromsö och hämtat Heidi och Signe dagen efter provet. Att detta fick ett lyckligt slut är nog det vi alla deltagare och funktionärer gladde oss mest över när vi nu i efterhand summerat intrycken från provet.  

Tack till alla deltagare, domare, skyttar, funktionärer och sponsorer för fantastiska dagar i Kirunafjällen.

 

Text och Foto: Joachim Almgren

 

 

Jul och Nyårshelgerna - En tid för reflektion - Nu skriver vi 2015 och ser framåt...

God fortsättning på er alla och tack för det gångna 2014. Det var ett bra tag sedan nu som bloggen blev uppdaterad. Datorkrångel och mycket annat på gång har gjort att tiden och inspirationen liksom inte hunnit infinna sig. Livet under året kan sammanfattas som en bättre Berg och Dalbana med många uppförs- och utförsbackar. Ett år med många positiva händelser men också många motigheter på olika plan. Ett ganska ruffigt år med många ljusglimtar sammanfattningsvis.

Om vi tar de tråkiga delarna först så startade året tråkigt med att min stamfader till min uppfödning: SJCH SUCH NUCH Suhlegan Tarzan gick ur tiden den 21 mars, 15 år och 2 månader gammal. En fantastisk breton som jagade bra ända in i det sista, men där åldern till tog ut sin rätt. Det fortsatte med att Mamma under våren 2014 konstaterades med en allvarlig cancerdiagnos. En diagnos som många får men som inte blir riktigt påtaglig förrän familjemedlemmar och nära & kära drabbas. Tråkigheterna fortsatte med att min gode vän och mentor under min jaktprovsdomarutbildning: Rolf Abrahamsson gick bort i sviterna av sin långa kamp mot sin cancer under sommaren. Under hösten 2014 så visade behandlingen av Mammas cancer stora positiva framsteg vilket vi alla gladdes otroligt mycket åt. Kort efter detta otroligt positiva besked drabbades hon av en mindre stroke som ändock sätter rejäla begränsningar min annars så aktiva mamma. Som om nu inte detta vore nog så halkar Pappa dagarna före jul  och sliter av senan som håller hela lårmuskulaturen på plats med akut operation som följd. Den här julen blev inte som andra jular kan vi konstatera men kan glädjas åt att vi alla lever och kan se framåt mot ljusare tider........

Nu övergår vi istället till de många ljusglimtar som 2014 fört med sig...

Hundarna är min ständiga källa till glädje och energi och glädjeämnena på hundfronten är många !
Ett stort tack vil jag rikta till Appetitt Hundfoder och Pet-food för all hjälp under det gångna året :-)Tara.
- De första 2 riporna skjuts på stånd över Tara den 25e augusti!!
- Vakkuniva-Tarzans T/R Tindra går till final som bästa sökare men utan fågel i släppen på NordNorskt Mästerskap och går mycket starkt utan fågel även i finalen.
- Tess kommer tillbaka till såväl jakt och jaktprov efter långdragen rehabiliteringsperiod  med mycket rehab.träning pga. en lårskada samt nedkommen valpkull. På tre dagars starter denna höst så slår Tess till med 2:a pris Elitklass i Pirtivuopio, 1:a pris Elitklass (Cert) på Dundret samt vidare till final på sök i Sennalandspröven:s VK-kval. Tyvärr fick Tess löptid natten mot finaldagen och kunde inte startas.
- Tindra gick även hon till VK-final på sök under Sennalandspröven och gick mycket bra i finalen utan att komma för fågel.
- För egen del dömde jag ena dagen på det fina jaktprovet i Pirttivuopio med nästan 50 % premieringsgrad och fick även möjligheten att döma en Vinnarklass på prov i Norge för första gången.
- Många nya fina hundvänner har också skapats under året, inte minst tack vare Tess valpkull.

Under hösten 2014 har jag även hunnit med att byta jobb efter 2 fina år på Lapland Resorts påbörjade jag mitt nya jobb som butiksansvarig på Jaktia i Kiruna. Jag vill passa på att tacka min forna chef & VD Roland Sand och övriga kollegor i Björkliden och Riksgränsen för en trevlig tid tillsammans. Jag vill också tacka mina nya medarbetare på Jaktia, Sporthus#1 och Svenska Wip för det varma mottagande jag fått under min första månad på det nya jobbet.

Nu ser vi fram emot ett nytt framgångsrikt 2015 med mindre Berg och dalbana i livets karusell där vi alla förhoppningsvis får hålla oss friska och krya, vilket betyder allt........ ! Vi startar det nya året med lite bilder från en fin Nyårshelg i stugan och en gnistrande start på det nya året...... :-) Nu kör vi !!!

Rolf Abrahamsson - En god och varmhjärtad vän har lämnat oss

In Memorial

Rolf Abrahamsson under Dundretprovet 2012

En mycket god & varmhjärtad vän. En stor jägare, fiskare och hundman och tillika en av Sveriges absolut skickligaste och mest erfarna jaktprovsdomare på den stående fågelhundssidan lämnade oss efter en lång och tuff kamp mot sin sjukdom, den 4:e juli 2014,alldeles på tok för tidigt.

Rolf blev 66 år.

För egen del lärde jag känna Rolf på jaktprovsarenan för  drygt 10 år sedan uppe i Pirttivuopio på Bretonklubbens jaktprov där.

Efter det så har mötena blivit många och Rolf har varit den domare som dömt och ”räddat” flest bretonprov i Malmfältsregionen och som  alltid med bretonklubbens bästa för ögonen alltid ”villkorade” sin egen dömning med att någon från de egna bretonleden skulle gå med som domarelev på de prov han dömde. eftersom han tidigt identifierade de problem som bretonklubben hade och  fortfarande har med sitt arrangörskap med utgångspunkt från domarrekrytering. Denna insikt grundlagd på sin breda ,mångåriga erfarenhet som hundman, deltagare, jaktprovsdomare och jaktprovsarrangör på den engelska sidan och med en gedigen erfarenhet från dömning i våra nordiska grannländer.

Rolf är ett tungt vägade skäl till varför även jag är jaktprovsdomare idag, och inte minst tack vare Rolfs fantastiska mentorskap.

Efter att ha dömt bretonprov ett antal gånger införskaffade Rolf sin första egna breton, Moski för drygt 7 år sedan , som vi tillsammans hämtade nere i Glomfjord när jag hämtade min  SJCHTess från samma kull. För snart 3 år sedan införskaffades även breton nr:2 till familjen och en avkomma till min egen Tess: Vakkuniva-Tarzan:s T/R T-Sitas, ägd tillsammans med sonen Erik. I Rolf:s tidigare besättning av hundar har alltid Engelsk Setter och Drever varit synonymt med Rolf så länge jag haft förmånen att känna honom.

För min personliga utvecklings del har Rolf betytt mycket både som vän och inte minst som mentor under min egen domarutbildning. Inga frågor har varit för små för att ställas och tid har alltid funnits för att diskutera domslut och jakterfarenheter. Som mentor var Rolf rak och ganska tuff men alltid med  humor och en rävfarm bakom varje öra när han ställde mig mot väggen med sina kluriga frågor. Med sin oerhörda jaktkunskap och domarerfarenhet var Rolf den bästa mentor man kunde ha där det jaktliga i bedömningarna alltid sattes främst.

”Tänker du jaktligt och positivt och kan motivera dina beslut, så är du aldrig fel ute i dina bedömningar” är ett av de bevingade förhållningssätt och visdomsord som Rolf försett mig med under åren och som jag alltid försöker leva upp till.

Många är de timmar vi avhandlat per telefon diskuterandes jaktprovsbedömningar och olika jaktliga scenarier eller där vi ”bara” diskuterat natur, jakt och fiske eller matlagning i största allmänhet som också alltid varit ett av Rolf och familjens stora intressen och livsstil. Inget av telefonsamtalen med Rolf varade kortare tid än minst en timme, med något enstaka undantag. De gourmetmiddagar som jag fått äran att avnjuta signerade Rolf & Lena hemma i Koskullskulle har alltid varit kullinariska upplevelser utöver det vanliga, med fantastiska råvaror tillagade med massor av värme och kärlek  & kunskap– precis som jag alltid känt Rolf under den relativt korta tidsperiod som vi känt varandra.

I ljust minne bevarad och i en tuff stund som denna går tankar och styrkekramar osökt till Rolfs fantastiska familj, med Lena i spetsen.

Vila i frid Rolf.

 

Med varma hälsningar från Vakkunia-Tarzans Kennel

Joachim, Tess, Tindra och lilla Tara