Jakthelg i området kring stugan

Tess fick vackert stanna hemma hos mina föräldrar när Tarzan och jag åkte upp till stugan tillsammans med Lennart i fredags. Tarzan fick springa framför skotern på väg upp och när vi kommit in i rågången alldeles bakom stugan kastar sig Tarzan i stånd och tittar upp mot en tall. Jag går upp mot honom och då släpper en tjäderhöna ur trädet. Tarzan kan inte hålla sig och går efter 20 meter när hönan följer rågången bortåt. Detta stånd på fågel skulle bli ett av de få denna helg. Härligt väder och fint sök var det som helgen bjöd på i sin helhet. Inga ripor i säcken för undertecknad men tarzan har fått bra och nödvändig konditionsträning. Även Lennart har fått anledning att jobba lite på sin kondition denna helg även om han säger sig hata skidåkning. En härlig helg med skönt väder och god mat på kvällarna och massor av frisk luft väger upp lite träningsvärk. Bra fågelsituationer blev det dessvärre inga denna helg, men bättre flås för såväl hund som människor är inte fy skam det heller.

Jakttur i Riksgränsenområdet

Nu börjar dagarna bli lite längre, vi ser solen ibland och det börjar närma sig årets bästa årstid, vårvintern. Träningsturerna under jul och nyårshelgerna har varit lätt räknade även om hundarna fått springa av sig det värsta springet i benen. På senare tid har det dock blivit lite tätare mellan turerna. Snart stundar jaktprovssäsongen om det inte vore för att Tess började löpa i början av december för att nu ha börjat löpa på nytt igen. Tarzan är i högform och struntar blankt i att det är hans egen dotter som luktar gott. I söndags tog Lennart och jag bilen upp mot Riksgränsen för att träna mina hundar. Mycket lite och hårt packad snö innebar turboföre vilket gladde såväl Tarzan som Tess. Totalt hade vi 10 fåglar i luften under dagen. Tess levererade 2 bra fågelsituationer, dock utan resning. Det var lite dålig sikt i kombination med att riporna lättade när vi var 20-25 meter från dem. Båda hundarna sökte mycket bra och var lugna och fina i fågelsituationerna. Efter en ca 5 timmar lång tur var det en nöjd Jocke och en trött Sandberg som nådde bilen. Skidåkning är inte någon favoritsysselsättning för Lennart. Sist han åkte skidor var 1988. Att han var slut i ben och vader och har haft träningsvärk sedan i söndags behöver ingen ifrågasätta.

GOD JUL

På julaftonsförmiddagen tog vi skotern från Kurravaara och körde upp till stugan för att kolla läget efter den senaste veckans blidväder. Tarzan och Tess fick springa framför på det isiga spåret. Snötäckets tjocklek har halverats och vattnet i älven har stigit och skurit bort det mesta av den is som hade hunnit lägga sig på selet utanför stugan. Det kommer att ta lång tid innan det går att hämta vatten på selet. Det var härligt att få komma ut i friska luften och för hundarna att få springa av sig lite. Nu skall det bli gott med lite julmat!

GOD JUL önskar Joachim, Tarzan och Tess

Decembermorgon i Kiruna

Tarzan blev NUCH i Tromsö

Tack vare Kicki Gidlund, Åsa Stöckel och Åsa Mäkitalo kom Tarzan iväg på NKK-utställningen

i Tromsö den 20 oktober. Åsa Mäkitalo förde honom framgångsrikt i ringen till 1:a pris i jaktklass, med CK, CERT samt BIM. Tack vare detta så kan han nu även titulera sig Norsk utställningschampion i tillägg till tidigare titlar. Stort tack till Kicki, Åsa och Åsa som fixade detta!

Tjäderjakt vid stugan

Det var en lördag i mitten på september. Tarzan, Tess och jag låg uppe i stugan och hade det gott. Dåligt med fågel i området generellt, men härligt höstväder. Dagen till ära valde jag att gå en jaktsväng med Tarzan först, för att efter detta åka tillbaka till stugan, äta lunch och sedan ta med mig på Tess på eftermiddagsjakt. Att gå med två hundar i släptåg i skogen, varav en skall hållas kopplad och sedan vara snabb när det brakar till bakom en gran är inte lätt. Därför blev det en hund i taget. Först i tur stod alltså Tarzan. Efter en och en halv timme tog Tarzan stånd första gången. Han stod på en ås och medan jag avancerade fram i läge, flög en tjäderhöna på 50 meters håll från ett träd. Inget skottläge på det avståndet och Tarzan beordrades sitt. Strax efter detta hördes röster nedanför min position. Strax därefter dök en Irsksetter upp. Jag styrde Tarzan uppåt berget och bort från de övriga jägarna. Jag vände tillbaka eftersom jag hade ytterligare en hund hemma som otåligt väntade i stugan. Inga skott hade hörts på hela dagen och Tarzan hade trots ett bra sök bara lyckats hitta en enda tjäderhöna att stå för. Detta bekräftade att tillgången på fågel är avsevärt sämre i år än tidigare. Jag vänder ner mot båten och kommer in mot en granförtätning. Tarzan tar stånd. Beeperrn börjar ljuda och jag hittar honom ståendes mot en stor gran. För att inte skrämma fågeln försöker jag smyga upp 30 meter till höger om Tarzan så att jag kommer lite framför honom med en skjutlucka. Det är väl så tätt och jag avancerar sakta framåt och befinner mig nu 15 meter framför Tarzan och 25 meter vid sidan om honom. Han står snett ner mot älven och jag hittar en skjutlucka på en halvmeter som korsar Tarzans siktlinje. Jag skickar Tarzan på resning med ett kort ja...

Tarzan tar snågra snabba steg och det brakar till från granen. Jag får syn på fågeln i min lucka och skjuter. Fågeln reagerar inte direkt och jag fortsätter svingen och skjuter ett andra skott genom en gran. Fågeln går ner och börjar springa på backen medan jag springer fram för att få fritt synfält. Tarzan sitter otroligt nog kvar trots att det är tjäder det handlar om. Tjädertuppen slår till med vingarna, men får bara kraft från den ena och slår en volt, men fortsätter springa. Jag skickar Tarzan på apport och han är snabbt i kapp den stora tjädertuppen. Det blir ett rejält slagsmål mellan tuppen och Tarzan som efter någon minut kommer släpandes på tuppen som han drar i halsen. Han lyckades inte greppa fågeln över ryggen med sin lilla mun. Vid kontrollvägning visade sig tuppen väga ca 4,4 kg. Vi åkte hem med bytet och lagade lunch. Efter en timme var det dags för Tess. Även hon presterade ett stånd på en tjädertupp men vid min anmarsch mot ståndet så gick fågeln på alltför långt håll. En lyckad jaktdag som avslutades värdigt med bastu och middag. Det är härligt med höst....

Tess första riktiga jakt - höstens höjdpunkt!

Tony tog med sig Donna och Bruno, själv så valde jag att fokusera min uppmärksamhet på Tess denna gång. Tarzan fick snällt stanna hemma denna jaktdag. Dagen startade med ett lite trångt sök, troligen beroende på att Tess hittills nästan enbart släppts i skogsterräng och inte riktigt är van att ta tag i den öppna fjällterrängen. Hon är dock bara 10 månader och har förvisso redan ett 40-tal fågelarbeten bakom sig, men jag hade ännu inte fällt någon fågel över henne så långt. Denna första riktiga jaktdag på fjället resulterade i fyra fällda ripor som sköts när det mesta fungerade. Det första ståndet på unghunden är magiskt, likaså den första skjutna ripan. Den första situationen jag fick på henne var ett stramt stillfullt stånd vid ett videris mot en myrkant. När jag närmade mig Tess flög två ripor upp. Den första ripan föll för första skottet och den andra träffades och flög ett par hundra meter innan den gick ner. Tess stod lydigt kvar eller var det av pur förvåning. Första ripan var alltså på ett fågelarbete utan resning men med en hund, komplett lugn i uppflog och skott. So far so good......