Det var en lördag i mitten på september. Tarzan, Tess och jag låg uppe i stugan och hade det gott. Dåligt med fågel i området generellt, men härligt höstväder. Dagen till ära valde jag att gå en jaktsväng med Tarzan först, för att efter detta åka tillbaka till stugan, äta lunch och sedan ta med mig på Tess på eftermiddagsjakt. Att gå med två hundar i släptåg i skogen, varav en skall hållas kopplad och sedan vara snabb när det brakar till bakom en gran är inte lätt. Därför blev det en hund i taget. Först i tur stod alltså Tarzan. Efter en och en halv timme tog Tarzan stånd första gången. Han stod på en ås och medan jag avancerade fram i läge, flög en tjäderhöna på 50 meters håll från ett träd. Inget skottläge på det avståndet och Tarzan beordrades sitt. Strax efter detta hördes röster nedanför min position. Strax därefter dök en Irsksetter upp. Jag styrde Tarzan uppåt berget och bort från de övriga jägarna. Jag vände tillbaka eftersom jag hade ytterligare en hund hemma som otåligt väntade i stugan. Inga skott hade hörts på hela dagen och Tarzan hade trots ett bra sök bara lyckats hitta en enda tjäderhöna att stå för. Detta bekräftade att tillgången på fågel är avsevärt sämre i år än tidigare. Jag vänder ner mot båten och kommer in mot en granförtätning. Tarzan tar stånd. Beeperrn börjar ljuda och jag hittar honom ståendes mot en stor gran. För att inte skrämma fågeln försöker jag smyga upp 30 meter till höger om Tarzan så att jag kommer lite framför honom med en skjutlucka. Det är väl så tätt och jag avancerar sakta framåt och befinner mig nu 15 meter framför Tarzan och 25 meter vid sidan om honom. Han står snett ner mot älven och jag hittar en skjutlucka på en halvmeter som korsar Tarzans siktlinje. Jag skickar Tarzan på resning med ett kort ja...
Tarzan tar snågra snabba steg och det brakar till från granen. Jag får syn på fågeln i min lucka och skjuter. Fågeln reagerar inte direkt och jag fortsätter svingen och skjuter ett andra skott genom en gran. Fågeln går ner och börjar springa på backen medan jag springer fram för att få fritt synfält. Tarzan sitter otroligt nog kvar trots att det är tjäder det handlar om. Tjädertuppen slår till med vingarna, men får bara kraft från den ena och slår en volt, men fortsätter springa. Jag skickar Tarzan på apport och han är snabbt i kapp den stora tjädertuppen. Det blir ett rejält slagsmål mellan tuppen och Tarzan som efter någon minut kommer släpandes på tuppen som han drar i halsen. Han lyckades inte greppa fågeln över ryggen med sin lilla mun. Vid kontrollvägning visade sig tuppen väga ca 4,4 kg. Vi åkte hem med bytet och lagade lunch. Efter en timme var det dags för Tess. Även hon presterade ett stånd på en tjädertupp men vid min anmarsch mot ståndet så gick fågeln på alltför långt håll. En lyckad jaktdag som avslutades värdigt med bastu och middag. Det är härligt med höst....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar