onsdag 16 juli 2008

Trångt på de heta spottarna i en av våra laxförande älvar!






Jag har precis kommit tillbaka från en fyradagars fiskebevaknings och fisketur på en av våra laxförande älvar med gummibåt. De attraktivaste områdena för Laxfiske på denna sträcka får aldrig vila. Camping och fisketrycket på de "bästa" spottarna är mycket högt. Under de dagar vi har varit ute så har 25 personer kontrollerats på älvsträckan. 20 av dem har legat i tält och lavvus på eller i direkt närhet av en enda "spot". Ett fiskegäng bestående av 9 personer,enligt uppgift organiserat av bl.a Icehotel Adventure hade med sig en egen journalist/fotograf för artikelskrivande inför en ytterligare utökad laxfiskesatsning kommande år till denna Laxspot. Ytterligare en resa skall tydligen företas med journalist från annan tidning senare i juli enligt uppgift från en av gängets ledare. Alla fiskare som vi träffat på har dock skött sig mycket bra. Man har haft fiskekort, satt tillbaka den fisk som inte skall ätas direkt, bränt eller tagit med sig sitt skräp hem etc. Trots detta syns såren i naturen tydligt i form av många, många eldstäder med korta avstånd från varandra, vältrampade stigar kors och tvärs efter älven och mycket nersågade träd och brutna grenar som används som ved till kaffeeldar och vedkaminer. Inget konstigt med det, men definitivt ett stort slitage på några få platser efter älven. Laxfisket efter älven skall nu alltså marknadsföras mer och hårdare enligt uppgift. Risken är att det blir ett liknande scenario som vi kunnat se effekterna av efter Kaitumälven samt efter Rautasälvens övre lopp efter det att samma aktivitetsföretag bjöd upp fiskeprogrammet "Fiskedrag" till området som helt omdömeslöst, och på bästa sändningstid talade om exakt var man var skulle fiska och hur mycket fisk man kunde ta upp på kortast möjliga tid på dessa två älvsträckor. Resultatet efter trängseln på dessa älvsträckor som blev följden av programmet kan vi läsa av i facit, nu 3-4 år senare när nedgången i fisket och campingskadorna är så påfallande så att de som upplevt trängseln och campingskadorna samt nedgången i fisket på plats nu undviker att åka dit. Samma problematik har jag även tagit upp i min blogg tidigare, men då gällande Leavasjokk och Vällijokk efter en tur i fjol där 72 tält räknades i hop på en sträcka av totalt 12 km fördelat på Leavasjokk, Vällijokk, Rautasälvens övre delar samt Alesätnos nedre delar. I slutet på 90-talet blev även kvoteringsdelen på Tavvaätno tvungen att avlysas helt från fiske under 6 år för att fisketrycket och campingskadorna blev för stora. Nu är det uppenbarligen dags att också aktivt arbeta för att ödelägga denna älvs övre delar genom att marknadsföra området hårt.
Området högst upp i denna älv har med åren även blivit en tummelplats för bl.a många finska fiskare. Dessa kommer med egna bilar, för att sedan transportera sig de sista 12-15 km till fots, med cykel, inhyrd skjuts med fyrhjuling alternativt egen fyrhjuling för att fiska i älvens översta delar. Resultatet syns genom djupa fyrhjulingsspår, hundratals eldstäder, kvarlämnade ölburkar och annat som följer i mänsklighetens spår. Många fiskare hyr också in sig på illegala kommersiella persontransporter per fyrhjuling för att fiska i detta område. Frågan är om inte även denna älvsträcka nu måste kvoteras upp för att rädda det som räddas kan innan det är för sent.

Trots dessa varningssignaler, så är miljön i det stora hela ändå härlig här. Fisket är hyggligt även om den riktigt stora fisken ofta lyser med sin frånvaro. Medelvikten på harren är ändå hygglig med ca 4hg i vårt fall. Sedan finns ju också möjligheten till att fånga lax vilket ju är en skön bonus. Harr, Sik och öring runt kilot fångades i några få exemplar under vår tur. Allt som inte åts upp direkt släpptes tillbaka. Dessutom så blev det en lax tagen på 3,8 kg som omsorgsfullt halstrades och åts upp. Tillgången på mygg och knott var påfallande stor. Efter ett par dagar med beckolja i ansiktet, solsken, kombinerat med hundratals mygg och knottbett så såg undertecknad ut som elefantmannen i ansiktet. Jag är ändå långt i från känslig när det gäller mygg och knott. Två dagar efter hemkomst så snöt jag dock fortfarande fram knott ur slemhinnorna i näsan. Mitt tips är: glöm inte myggmedlet!
Jag hoppas att de journalister som nu skall skriva om området i sommar använder sitt omdöme väl och inte prostituerar sig fullständigt och"säljer" ut området totalt och på detta sätt aktivt medverkar till att ödelägga och förstöra den känsliga natur som området besitter. För mycket folk på samma platser skadar naturen oavsett hur försiktig var och en är. Det är mängden fiskare som är den springande punkten. Skall man sälja detta turistiskt så måste det ske småskaligt och exklusivt till mycket höga priser i guidad form. Volymturism skapar bara kortsiktiga vinster på bekostnad av naturen. En alltför detaljerad marknadsföring i form av fiskeartiklar som vänder ut och in på alla laxgropar och huggstenar bidrar bara till att öka antalet gör-det-själv-gäster av såväl det seriösa och det oseriösare slaget med en helt okontrollerad förlitning som följd och en framtida omöjlighet att sälja exklusiva guidade paket. Tillämpliga åtgärder mot detta fenomen blir då av tvångskaraktär, dvs. antingen kvotering eller totkal avlysning av sträckorna i kombination med ökad bevakning. Men varför måste vi alltid försöka hinna ödelägga,( partiellt om inte annat) det bästa vi har innan vi för sent vaknar upp då det redan krävs upplivningsförsök med hjälp av akutväska,syrgas och hjärtmassage på naturen för att få den i balans igen? Nu är det en ny älv som tydligen står på tur att exploateras. Nu gäller det att tänka efter före........ om det inte redan är för sent!!








Inga kommentarer: