Harrfiske i sommarvärmen

Sommaren är här på riktigt. Efter några soliga dagar i värme så känns förra veckans ösregn i dagarna tre samt en medeltemperatur på + 6 C, långt bort. Helgen har tillbringats kring stugan längs Torneälven. Högt vattenstånd och kallt vatten har gjort att fisken sökt sig till mer energibesparande och mer produktiva, grundare delar av älven än runt dess djupfåra. Den omfattande båttrafiken och trollingverksamheten har nog också sin förklaring till att fisken söker lite lugn och ro så här i semestertider. Några fina harrar blev det. Den största på 1,2 kg som mer eller mindre börjar få räknas som sällsynt nu mera. Ett par härliga flugfiskedagar blev det som kröntes med middag bestående av harr, sauterad i grädde och vitt vin med färsk potatis, egen odlad sallad, rädisor och kryddad med egen dill och gräslök. Kan det bli mer sommar än så?

Flugfiskekväll med Mats, min sjukgymnast!

Mats Forsberg och jag åkte för ett par veckor sedan till ett av Kirunas centralt belägna öringvatten för några timmars fiske och lite putsande på Mats kastteknik på hans egen begäran. Mats kastar bra och några större justeringar behövdes inte,

men det går alltid att finjustera tekniken lite för längre kast och framförallt effektivare kast i motvind. Normalt sett är det Mats som justerar den stora bristen på flexibilitet i mina muskler och leder samt min rygg. Men nu var det alltså jag som skulle få plåga honom i stället. Kvällen var solig och fin med en hel del vak som kom och gick. I bland blåste det lite och i bland var det bleke. Montananymf var flugan för dagen, (som vanligt)! För egen del startade jag upp med en montana och hade ett hugg på den som inte blev något mer än ett hugg.

Mats däremot visade vägen genom att dra på en öring på 8 hg som landades lyckligt för att därefter tappa en öring som var betydligt större! En fin kväll i flugfiskets tjänst!

Trångt på de heta spottarna i en av våra laxförande älvar!

Jag har precis kommit tillbaka från en fyradagars fiskebevaknings och fisketur på en av våra laxförande älvar med gummibåt. De attraktivaste områdena för Laxfiske på denna sträcka får aldrig vila. Camping och fisketrycket på de "bästa" spottarna är mycket högt. Under de dagar vi har varit ute så har 25 personer kontrollerats på älvsträckan. 20 av dem har legat i tält och lavvus på eller i direkt närhet av en enda "spot". Ett fiskegäng bestående av 9 personer,enligt uppgift organiserat av bl.a Icehotel Adventure hade med sig en egen journalist/fotograf för artikelskrivande inför en ytterligare utökad laxfiskesatsning kommande år till denna Laxspot. Ytterligare en resa skall tydligen företas med journalist från annan tidning senare i juli enligt uppgift från en av gängets ledare. Alla fiskare som vi träffat på har dock skött sig mycket bra. Man har haft fiskekort, satt tillbaka den fisk som inte skall ätas direkt, bränt eller tagit med sig sitt skräp hem etc. Trots detta syns såren i naturen tydligt i form av många, många eldstäder med korta avstånd från varandra, vältrampade stigar kors och tvärs efter älven och mycket nersågade träd och brutna grenar som används som ved till kaffeeldar och vedkaminer. Inget konstigt med det, men definitivt ett stort slitage på några få platser efter älven. Laxfisket efter älven skall nu alltså marknadsföras mer och hårdare enligt uppgift. Risken är att det blir ett liknande scenario som vi kunnat se effekterna av efter Kaitumälven samt efter Rautasälvens övre lopp efter det att samma aktivitetsföretag bjöd upp fiskeprogrammet "Fiskedrag" till området som helt omdömeslöst, och på bästa sändningstid talade om exakt var man var skulle fiska och hur mycket fisk man kunde ta upp på kortast möjliga tid på dessa två älvsträckor. Resultatet efter trängseln på dessa älvsträckor som blev följden av programmet kan vi läsa av i facit, nu 3-4 år senare när nedgången i fisket och campingskadorna är så påfallande så att de som upplevt trängseln och campingskadorna samt nedgången i fisket på plats nu undviker att åka dit. Samma problematik har jag även tagit upp i min blogg tidigare, men då gällande Leavasjokk och Vällijokk efter en tur i fjol där 72 tält räknades i hop på en sträcka av totalt 12 km fördelat på Leavasjokk, Vällijokk, Rautasälvens övre delar samt Alesätnos nedre delar. I slutet på 90-talet blev även kvoteringsdelen på Tavvaätno tvungen att avlysas helt från fiske under 6 år för att fisketrycket och campingskadorna blev för stora. Nu är det uppenbarligen dags att också aktivt arbeta för att ödelägga denna älvs övre delar genom att marknadsföra området hårt.

Området högst upp i denna älv har med åren även blivit en tummelplats för bl.a många finska fiskare. Dessa kommer med egna bilar, för att sedan transportera sig de sista 12-15 km till fots, med cykel, inhyrd skjuts med fyrhjuling alternativt egen fyrhjuling för att fiska i älvens översta delar. Resultatet syns genom djupa fyrhjulingsspår, hundratals eldstäder, kvarlämnade ölburkar och annat som följer i mänsklighetens spår. Många fiskare hyr också in sig på illegala kommersiella persontransporter per fyrhjuling för att fiska i detta område. Frågan är om inte även denna älvsträcka nu måste kvoteras upp för att rädda det som räddas kan innan det är för sent.

Trots dessa varningssignaler, så är miljön i det stora hela ändå härlig här. Fisket är hyggligt även om den riktigt stora fisken ofta lyser med sin frånvaro. Medelvikten på harren är ändå hygglig med ca 4hg i vårt fall. Sedan finns ju också möjligheten till att fånga lax vilket ju är en skön bonus. Harr, Sik och öring runt kilot fångades i några få exemplar under vår tur. Allt som inte åts upp direkt släpptes tillbaka. Dessutom så blev det en lax tagen på 3,8 kg som omsorgsfullt halstrades och åts upp. Tillgången på mygg och knott var påfallande stor. Efter ett par dagar med beckolja i ansiktet, solsken, kombinerat med hundratals mygg och knottbett så såg undertecknad ut som elefantmannen i ansiktet. Jag är ändå långt i från känslig när det gäller mygg och knott. Två dagar efter hemkomst så snöt jag dock fortfarande fram knott ur slemhinnorna i näsan. Mitt tips är: glöm inte myggmedlet!

Jag hoppas att de journalister som nu skall skriva om området i sommar använder sitt omdöme väl och inte prostituerar sig fullständigt och"säljer" ut området totalt och på detta sätt aktivt medverkar till att ödelägga och förstöra den känsliga natur som området besitter. För mycket folk på samma platser skadar naturen oavsett hur försiktig var och en är. Det är mängden fiskare som är den springande punkten. Skall man sälja detta turistiskt så måste det ske småskaligt och exklusivt till mycket höga priser i guidad form. Volymturism skapar bara kortsiktiga vinster på bekostnad av naturen. En alltför detaljerad marknadsföring i form av fiskeartiklar som vänder ut och in på alla laxgropar och huggstenar bidrar bara till att öka antalet gör-det-själv-gäster av såväl det seriösa och det oseriösare slaget med en helt okontrollerad förlitning som följd och en framtida omöjlighet att sälja exklusiva guidade paket. Tillämpliga åtgärder mot detta fenomen blir då av tvångskaraktär, dvs. antingen kvotering eller totkal avlysning av sträckorna i kombination med ökad bevakning. Men varför måste vi alltid försöka hinna ödelägga,( partiellt om inte annat) det bästa vi har innan vi för sent vaknar upp då det redan krävs upplivningsförsök med hjälp av akutväska,syrgas och hjärtmassage på naturen för att få den i balans igen? Nu är det en ny älv som tydligen står på tur att exploateras. Nu gäller det att tänka efter före........ om det inte redan är för sent!!

Flat, Flatare, Länstyrelsen i Norrbotten!!!

Är det bara fiskefunktionen inom Länsstyrelsens sektor Miljö som fungerar?? Frågan är högst befogad och måste ställas! Jag har tidigare kritiserat Länsstyrelsens jaktfunktion för sin ovilja att uppdaga jaktbrott på fjället genom att sticka huvudet i sanden och aktivt blunda genom att avveckla all jakttillsyn i länet. Tyvärr är det inte bara jaktfunktionen i Jokkmokk som är flata och ovilliga till att uppdaga miljöbrott som begås på fjället. Det börjar bli en följetong med fiskande och jagande"gäster" från Finland som kommer hit med egna fyrhjulingar och kör kors och tvärs på fjället. Detta sker med Länsstyrelsens och Polisens goda minne utan att något görs åt saken. I fjol sommar slog jag själv efter mycket exakta och heta tips från flera källor, larm om ett gäng finska skinnskallar som använde området mellan Järämää och förgreningen Råstoätno och Tavvaätno som kombinerad motorcrossbana, festplats och ett område för att terrorisera fiskande "normala" gäster som skötte sitt och ville njuta av naturen. Dessa finnar slog enligt uppgift också ihjäl en renkalv som tillagades över öppen eld. Länsstyrelsens terrängkörningsansvarige kontaktades då per mail, med kopia till alla tjänstemän och chefer som då kunde tänkas ha med saken att göra, detta för att uppmärksamma problematiken och få någon med behörighet och förordnande att rycka ut och bötfälla förövarna för att statuera exempel. Terrängkörningsansvarig på LST kontaktade enligt egen utsago såväl ansvarig tjänsteman för Naturbevakarna samt Polisen för direkt åtgärd. Vad hände?? Naturligtvis ingenting!!!

Nu har historien upprepat sig ytterligare en gång. Länsstyrelsens frivilliga fisketillsynsmän på Laxbevakningsuppdrag i helikopter uppdagade i slutet på förra veckan, tre finnar på två fyrhjulingar, vid Tavvaätno. Dessa var iklädda vadarbyxor och uppenbarligen ute på fisketur. När dessa "herrar" upptäcktes var de i full färd med att bygga en rökbastu vid jokken av vad naturen hade att bjuda på i byggnadsmaterial. Fisketillsynsmännen filmade männen och säkrade alltså nödvändiga bevis, samt förklarade att det är strängt förbjudet att framföra fyrhjuling i naturen. Gällande fiskekort hade männen fram till och med den 7/7. Tyvärr har inte fiske och de nu avvecklade jakttillsynsmännen, förordnade för att beivra terrängkörningsbrott. Däremot har många av oss fått en adekvat utbildning för detta ändamål. I nuläget är det enbart Länsstyrelsens naturbevakare och Polis samt möjligen den av staten snart utrotade arten: Tulltjänstemän som har befogenheten att beivra dessa brott.

Fisketillsynsmännen på uppdrag slog, vid hemkomst från uppdrag. omgående larm till högsta chef på Länsstyrelsens sektor miljö, som sade sig redan känna till dessa finnar från andra tips.
Helikopterpiloten pratade enligt egen uppgift med polisen, vilket även den samordningsansvarige fisketillsynsmannen gjort. Dessutom så har Länsstyrelsens naturbevakare kontaktats direkt av tillsynsmännen. Vid det här laget så borde åtminstone en helikopter ha rekvirerats av ansvariga tjänstemän på myndigheterna och flugit ut med piloten som var med vid bevakningstillfället och gjort ett nedslag på förövarna tycker man.
Men nej då:

INGENTING HÄNDER OCH INGEN PÅ POLISEN ELLER LÄNSSTYRELSEN LYFTER ETT FINGER FÖR ATT TA TAG I DETTA LAGBROTT FÖR ATT STATUERA EXEMPEL.

Två dagar efter att berörda myndigheter larmats så flyger helikopterpiloten återigen över samma fyrhjulingskörande finska fiskare som ligger kvar på samma ställe som sist, och glatt och hånfullt vinkar när han passerar över dem, trots att de nu vet att de begår ett miljöbrott i Sverige.
Länsstyrelse och Polis känner alltså till detta men gör ingenting.

Länsstyrelsen känner även till att det förekommer kommersiella transporter av fiskare och jägare på fyrhjuling ut i terrängen i samma område. Detta utfört av lokalbefolkning från området med tillstånd att framföra fyrhjuling på fjället i helt andra syften än att utföra persontransporter. VAD GÖR MAN ÅT SAKEN?? MAN LÅTSAS SOM OM DET REGNAR MED HUVUDET DJUPT NER I SANDEN!!

VARFÖR TAR INTE LÄNSSTYRELSEN STEGET FULLT UT OCH ANNONSERAR OM ATT ATT DET ÄR HELT OKEJ ATT KÖRA FYRHJULING PÅ FJÄLLET: FÖR VEM SOM HELST, HUR SOM HELST OCH NÄR SOM HELST. DET ÄR ÄNDÅ DESSA SIGNALER SOM MAN GÅNG PÅ GÅNG SÄNDER UT TILL INHEMSK BEFOLKNINGEN SAMT FISKANDE OCH JAGANDE GÄSTER FRÅN VÅRA GRANNLÄNDER.

NATURFÖRSTÖRING AV DETTA SLAG TILLÅTS ALLTSÅ SKE MED LÄNSSTYRELSENS GODA MINNE! DETTA BORDE OM NÅGONTING, KLASSAS SOM KRIMINELLT BETEENDE.

JAG SKÄMS SOM "SVENSK" ÖVER DEN FLATHET SOM RÅDER FRÅN LÄNSSTYRELSENS OCH STATENS SIDA NÄR DET GÄLLER ATT FÖLJA UPP OCH SKYDDA DEN VÄRDEFULLA SVENSKA FJÄLLNATUREN FRÅN FYRHJULINGSDIKEN KORS OCH TVÄRS ÖVER HELA FJÄLLET. DET SER FÖR JÄVLIGT UT FÖR ATT UTTRYCKA MIG MILT:


DETTA KAN MAN HA I ÅTANKE SOM REFERENSPUNKT NÄR VISSA TJÄNSTEMÄN PÅ JAKTFUNKTIONEN I JOKKMOKK ÄR UTE OCH JAGAR jägare med "FÖR STORA TÄLT" PÅ FJÄLLET UNDER SMÅVILTSJAKTENS FÖRSTA VECKA. SNACKA OM ATT FOKUSERA PÅ FEL SAKER.

SILA MYGG OCH SVÄLJA KAMELER GILLAR MAN UPPENBARLIGEN PÅ LÄNSSTYRELSENS SEKTOR MILJÖ.

Med vänlig hälsning:
Joachim Almgren

Med Ronny och Janne"Bang" på laxfiske i Byskeälven

Ronny i sitt rätta element: Byskeälven! En riktig byskeälvskreation signerad Janne "Bang" bunden i Torsdags eftermiddag. Mönstret är hämtat från hans arm.

Janne och Ronny vilar!

I torsdags och i fredags bar det iväg till Byskeälven med Ronny Johansson och Janne "Bang" Brännström för lite laxfiske. Vi bodde i Ronnys husvagn och jag fick chans att lära mig ett nytt vatten som jag aldrig fiskat i tidigare, av två stycken fullblodsproffs. Vädret var varmt och fisket trögt. Laxen ville inte ta våra flugor även om de fanns där i älven. Själv avslutade jag fisket med att halka i älven under vadning för att dras med 10-15 meter innan jag dyngblöt kunde ta mig upp på stranden. Detta var under natten mot lördag och vädret hade då börjat slå om och det var bara 5,7 grader varmt i luften. Det blev en kall vandring på ett par kilometer tillbaka till vagnen. När jag åkt hem i Lördags eftermiddag så passade Janne på att dra en lax på 5 kg.

Sånt är dock laxfiskelivet!